”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle” – (efter Per Svensson, Expressens dåvarande kulturredaktör, 2006)1 Staden uppfattas av de flesta som en tät bebyggelse med strukturer och former som skapar den miljö många av oss lever i idag. Grunden till att staden är så populär och befolkad beror på att vi vill vara närvarande där saker och ting sker. Det är det mänskliga myllret i stadens centrum som lockar, där det pågående samspelet mellan liv och form utspelar sig. Trots detta är det en fortsatt utmaning hur vi ska uppnå drömbilden vi bär inom oss av staden som socialt fenomen. Enligt flera arkitektur- och samhällsteorier har arkitekturen en betydande roll både estetiskt och planeringsmässigt att erbjuda den livfullhet och ömsesidig respekt som får staden att fungera som ett hållbart samhälle. Däremot är det inte arkitekterna som står ensamma för stadens design. Det fordras gott samarbete och tydlig kommunikation mellan flera yrkesdiscipliner som medverkar inom stadsplanering. Samtidigt ska också medborgarnas åsikter inkluderas och utlovas aktivt deltagande i processer som berör deras livsmiljö. Avsikten med denna forskningsstudie är att undersöka definitionen av begreppet social hållbarhet när det är kopplat till arkitektur och stadsplanering. I all utveckling av städer och samhällen ska de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och ekologisk värderas lika. Det finns en ovisshet om den sociala dimensionens roll i de fysiska planeringsprocesser som sker i Sverige. Anledningen är att begreppet blir aktivt i flera kunskapsområden och berör många kompetenser som behöver kommunicera och samarbeta på ett effektivt sätt. Forskningsarbetet har utförts under våren 2022. Inom arbetet har tre pågående stadsutvecklingsprojekt i Skåne studerats. Genom läsning av kommunernas olika styrdokument tillsammans med databassökningar och litteratur skapades ett teoretiskt ramverk. Det resulterade i en förklaring av social hållbarhet vars aspekter använts som analysverktyg i arbetet. Platsbesök gjordes och intervjuer hölls med projektansvariga i de olika fallen, samt en utomstående kulturstrateg. Slutligen sammanställdes en enkät till studerande inom arkitektur och stadsplanering vid Malmö Universitet för att erhålla deras förklaring av begreppet. I resultatet framkommer att förklaringen av begreppet social hållbarhet kan försåts genom nyckelorden från analysverktyget. Däremot finns ingen uttalad och entydig definition som används i stadsplaneringen avseende arkitekturens och stadsbyggnadens roll för en bättre gestaltad livsmiljö. Svaret ligger troligen i att det är svårt att mäta sociala värden. Det skapar dilemma med att tillsätta lämplig kompetens med nyanserat perspektiv på människan och staden. Staden behöver arkitektur som är närvarande och relationsskapande, vilket innebär rum som gestaltas i human skala som människor uppfattar som gemensam. En socialt hållbar arkitektur handlar om upplevelser, känslor, personliga erfarenheter och relationer som inte går att mäta med siffror likt ekonomi och ekologi. Det förutsätter att vi utvecklar nya metoder som på ett respektfullt sätt kan förstå och utvärdera humana uppfattningar. Arbetet med att gestalta socialt hållbara städer är ingen lätt uppgift som kommer med färdiga lösningar. Det innebär att frångå det fyrkantiga tänkandet för att nyfiket upptäcka nya idéer genom olika samarbeten. Nyckelord: Social hållbarhet, arkitektur, stadsplanering, samråd, politik 1 Per Svensson fungerade som inspiratör i planarbetet för Vision Norra Sorgenfri och citeras i en rapport om visionsarbetet (Malmö Stad, 2006). / ”Never be able to see each other, that’s what’s the most dangerous to a society” (Per Svensson, 2006)2 The city is most often perceived as dense settlements with structures and forms that shapes the environment in which many of us live today. The reason for why the city is so popular and densely populated is our will to be present where things happen. It is the human life that attracts, this continuous exchange between life and living that takes place in the city’s central crowds. Still, it seems to be a continuing challenge in how to achieve the dreamt image that we have of the city as a social phenomenon. According to several architectural and social theories, architecture plays a significant role both aesthetically and in terms of physical planning to offer the liveliness and mutual respect that makes the city into sustainable society. On the other hand, it is not the architects alone who bear the responsibility for the city’s shape. It requires good cooperation and communication between several different professions that are involved in urban planning. In a similar manner, the citizens must be included in the process and promised an active participation in designing their living environment. The purpose of this research is to explore the meaning of the concept social sustainability in relation to architecture and urban planning. In all development processes of cities there must be a equal valuation of the tree dimensions of social, economic and ecological sustainability. There is an uncertainty about the implication of the social dimension in sustainable planning processes in Sweden. One reason is that it is an overlapping concept that extends over several topics and affects many competencies that need to communicate and collaborate effectively. This research study focused on three ongoing urban development projects in Skåne in southern Sweden. By reading the municipalities’ governing documents together with database searches and literature, a theoretical framework was created. This resulted in an explanation of social sustainability, created by aspects with were used analytical throughout the work. Site visits were made and project managers and a cultural strategist were interviewed. Finally, a survey was compiled for architecture and urban planning students at Malmö University to gain their explanation of the concept social sustainability. The study shows that the explanation of the concept of social sustainability can be provided by the keywords from the analytical tool. On the other hand, there is no explicit and unambiguous definition used in urban planning regarding the role architecture plays for designing better living environments. The answer probably lies in the fact that it is difficult to measure social values. It creates a dilemma in adding appropriate skills with a nuanced perspective on human life and the city. The city need architecture that is present and relationship-creating, which means spaces designed on a human scale that people perceive as common. A socially sustainable architecture is all about impressions, feelings, personal experiences and realities that cannot be assessed in numbers in the same way as economics and ecology. This presupposes that we develop new methods for respectfully understanding and evaluating human perceptions. The work of shaping socially sustainable cities is not an easy task that comes with ready-made solutions. It implies to give up the square thinking in order to curiously discover new ideas through various collaborations. Keywords: Social sustainability, architecture, urban planning, consultation, politics. 2 Per Svensson was an inspirer in the planning work for Vision Norra Sorgenfri and was quoted in a report about the vision work (Malmö Stad, 2006). Original quote translated from Swedish by the author: ”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle”
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52485 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hägg, Maja |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds