Denna uppsats kritiserar den sekulära diskursen som är dominerande i den svenska religionsundervisningen genom att diskutera olika förhållningssätt till sekularism. Studiens huvudfokus ligger på att diskutera begreppet religionskritik och hur man kan föra ett kritiskt samtal om den sekulära diskursen genom två förhållningssätt till sekularism. Tankar om sekularism från Charles Taylor och Ann af Burén utgör studiens material och diskussionen kring religionskritik utgår ifrån Mikael Stenmarks öppna strategi med ett speciellt fokus på immanent kritik. Analysen visar att både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism möjliggör en immanent kritik då båda deras resonemang kan sägas utgöra interna skäl för att utforma kritik gentemot den sekulära diskursen. Till skillnad från den sekulära diskursen så förhåller sig både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism relativt positiva till religion och menar att sekularism inte behöver innebära en uppdelning mellan det religiösa och icke-religiösa. Studien avslutas med att diskutera vad de eventuella didaktiska konsekvenserna kan bli om den sekulära diskursen kritiseras genom att använda sig av Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism. Den diskussionen utgår ifrån vikten av att kunna vara kritisk gentemot alla former av livsåskådningar i samhället för att motverka fördomar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-444598 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Gustafsson Svahn, Hanna |
| Publisher | Uppsala universitet, Tros- och livsåskådningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds