Vindkraften har de senaste åren ökat kraftigt, både i antal verk och i producerad mängd energi. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlängts respektive förnyats. Riksdagen har också beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för en årlig produktion av 30 TWh el från vindkraft år 2020. Detta kan jämföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011. Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskällor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskällor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov. Detta är således vad denna studie undersökt. Studien baseras på en steg-för-steg modell som simulerar hur samverkan mellan de tre största produktionskällorna i Sverige, vattenkraft, kärnkraft och värmekraft förändras vid en ökad andel vindkraft. Resultatet från studien bekräftar att en större andel vindkraft ökar regleringarna av samtliga produktionskällor. Studien visar också att vattenkraftens reglerförmåga oftast är tillräcklig för att täcka det primära reglerbehovet. Reglerförmågan inskränks dock med större andel vindkraft till följd av att vattenkraften då oftare producerar nära maximal och minimal produktionsnivå. För värme- och kärnkraft visar resultatet att de nyttjas i större utsträckning för reglering vid ökad vindkraft. Deras totala produktion minskar men full produktionskapacitet kan fortfarande tillfälligt behövas. / In recent years, wind power has significantly increased in prevalence and in production of energy. Indications have been made, that this trend will continue as the funding through the Swedish “elcertifikatssystemet” and “vindpilotstödet” has been extended and renewed respectively. The Swedish parliament has also decided after an investigation by the National Energy Agency (Statens Energimyndighet) that in the urban and regional planning there should be prerequisites made for an annual output of 30 TWh of electricity from wind by 2020. This can be compared to the 6.2 TWh that was produced last year (2011). Previous studies have shown that an increase in wind power penetration increases the need for adjustments in other power generation plants. Of these studies, none have examined how Swedish power generation plants can work together to cope with this change in operation. Therefor this is what this study was chosen to investigate. The study is based on a step-by-step model that simulates the interaction between the three main production sources in Sweden, hydro, nuclear and thermal power generation plants, and how their operation cope with an increased share of wind power. The results from the study confirm that a higher penetration of wind power increases the amount of adjustments in every plant. The study also shows that the hydropower adjustment capability is often sufficient to cover the primary adjustment needed. However the adjustment capability is curtailed with a high penetration of wind power because the water power more often produces near maximal and minimal production levels. For thermal and nuclear power, the results show that they are used more extensively for adjustments with higher penetration of wind power. Their total production decreases, but full production may still be needed temporarily.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-13692 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Häggström, Anton |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds