Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-91331 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Johnsson, Julia |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0119 seconds