Introduktion är avgörande för att nyanställda lärare ska socialiseras in i arbetet under den första tiden på en ny arbetsplats. Tidigare internationella studier menar att det behöver finnas struktur i lärares introduktion samtidigt som det är viktigt att få stöttning i det dagliga arbetet för att uppnå en framgångsrik introduktionsprocess. Syftet med denna studie var att studera lärares erfarenheter av den formella och informella introduktionen, hur den bidragit till att lära sig arbetet och komma in i gemenskapen på arbetsplatsen. Totalt åtta nyanställda lärare intervjuades för att studera deras upplevelser av introduktionen. Fyra av dem är nya inom yrket sedan 1,5 år tillbaka och resterande fyra har arbetat 16–27 år inom yrket. Gemensamt för alla lärare är att de har genomgått en introduktionsprocess under de senaste åren. Intervjuer kombinerat med en induktiv och deduktiv metodansats möjliggjorde att utveckla kunskap och nya mönster i lärares erfarenheter och upplevelser. Van Maanen och Scheins (1979) modell om socialisationstaktiker användes för att studera hur lärarna upplevt sin introduktion. Wengers (1998) teori om lärprocesser inom praxisgemenskaper användes för att studera hur lärares sociala lärande bidragit till att komma in i gemenskapen på arbetsplatsen.  Studien visade att den formellt uttalade introduktionen har saknats bland av lärarna. Däremot har alla lärare fått en informell introduktion, genom att kollegor har hjälpt dem utvecklat kunskap sporadiskt i det dagliga arbetet. Lärarna upplever att det behöver finnas en balans mellan en informell stöttning och formell struktur för att en lyckad introduktion ska uppnås även i en svensk kontext. / Introduction is crucial for newly employed teachers in order to be socialized into the work during the first time at the new workplace. Previous international studies suggests that there needs to be structure in teachers introduction, while at the same time it’s important to get support in the daily work to achieve a successful introduction process. The purpose was to study teachers experiences of the formal and informal introduction, how it contributed to learning at work and entering into the community at workplace. A total of eight newly employed teachers were interviewed to study their experiences of the introduction. Four of them being new to the profession since 1,5 years back and the remaining four have worked between 16-27 years in the profession. Common ground is that all of the teachers have undergone an introduction process in recent years. Interviews combined with an inductive and deductive methodological approach made it possible to develop knowledge and new patterns in teachers experiences. Van Maanen and Schein’s (1979) model of socialization tactics was used to study how the teachers experienced their introduction. Wenger’s theory (1998) of learning processes within communities of practice was used to study how teachers social learning contributed to entering the community at workplace.  The result showed that the formal spoken introduction has been lacking for many of the teachers. All teachers have received an informal introduction through collogues help them develop knowledge sporadically in their daily work. The teachers feels that it needs to be a balance between informal support and formal structure for a successful introduction to be achieved even in a Swedish context.

The following study has aimed to investigate how managers in the healthcare system experience and develop their approach to and handling in difficult conversations with their employees, with a focus on emotional management. The phenomenon is interesting from a societal perspective, as health care today is characterized by a lack of time, stress and a high work pace, which has developed from a changing and flexible labor market. To achieve the purpose of the study, three questions were compiled: what does a difficult conversation mean for managers in healthcare, what can encourage or prevent difficult conversations and how do managers in healthcare experience their development of the ability to handle difficult emotions in conversations with employees today compared to the beginning of their careers. The study had a qualitative approach that was conducted through semi-structured interviews with seven managers in health care in the Stockholm region. The collected material was analyzed through a thematic analysis based on the research questions. The theoretical framework used for the analysis was Wenger's (1998) theory of Communities of Practice. The theory has shown the importance of different Communities of Practice for health care managers’ perspectives on difficult conversations and their learning. Similar to previous research, the results of the study have shown that conversations are perceived as difficult by managers in health care as emotions are a central part to consider. It turned out that the experience of difficult conversations did not change the perception that the conversations were difficult, however, the experience could influence their handling strategies and approach. Furthermore, it emerged that the conversations can be improved through various tools, such as support, documentation and an empathic approach. / Följande studie har syftat till att undersöka hur chefer inom hälso- och sjukvården upplever och utvecklar sin hantering och sitt förhållningssätt till svåra samtal med medarbetare, med fokus på känslohantering. Fenomenet är intressant ur ett samhällsperspektiv då hälso- och sjukvården idag präglas av tidsbrist, stress och ett högt arbetstempo vilket framkommit av en föränderlig och flexibel arbetsmarknad. För uppnå syftet med studien utformades tre frågeställningar: vad innebär ett svårt samtal för chefer inom hälso- och sjukvården, vad kan underlätta eller hindra svåra samtal samt hur upplever chefer inom hälso- och sjukvården deras utveckling av förmågan att hantera svåra känslor i samtal med medarbetare idag, jämfört med i början av deras karriär. Studien erhöll en kvalitativ ansats som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter där alla var chefer inom hälso- och sjukvården inom Stockholmsregionen. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys utifrån studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverk som användes för analysen var Wengers (1998) teori om Communities of Practice som har visat hur betydande de olika praxisgemenskaperna blir för chefernas perspektiv av svåra samtal och deras lärande. I likhet med tidigare forskning har studiens resultat visat att svåra samtal ses som svårhanterliga för chefer inom hälso- och sjukvården då känslor är en central del att beakta. Det framkom att erfarenhet av svåra samtal inte förändrade upplevelsen av att samtalen var svåra, däremot kunde erfarenheten främja hanteringen och förhållningssättet. Vidare framkom det att samtalen både underlättas och utvecklas genom olika verktyg, såsom stöd, dokumentation och att erhålla ett empatiskt förhållningssätt.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs.

<p>Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.</p>

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.

I den här kvalitativa studien har jag tittat närmare på de låtval man gör inom ämnet ensemble på gymnasieskolan och Kulturskolan. Jag har med hjälp av praxisgemenskap som teori och semistrukturerade intervjuer som metod av tre gymnasielärare, två lärare på Kulturskolan och en lärare på ett högstadium med musikinriktning sökt svar på följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning uppdaterar lärare sin ensemblerepertoar med samtida låtar? Vad anser ensemblelärare om samtida musik ur ett pedagogiskt perspektiv? Vilka faktorer påverkar vad som används som undervisningsmaterial på ensemble lektionerna? Det jag fann var att det inom gymnasieskolan var få gånger det användes samtida låtar men att det var mer blandat på kulturskolan. Detta trots att lärarna egentligen inte såg något pedagogiskt hinder för att använda det i sin undervisning. De faktorer man hänvisade till angående varför man inte oftare använde samtida låtar i sin undervisning var bland annat skollag, att det kräver mer förberedelser och att man som lärare är mer trygg när man använder äldre, mer välkända låtar.

Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.

"At first it was a little provocative that we would teach at the leisure home" a study of different perceptions about the concept of teaching in leisure homes

Syftet med studien var att undersöka hur Ultra Short Race Pace Training (USRPT) uppfattas från tränares perspektiv. Uppsatsen jämför även metoden med taper och en mer traditionell träningsmetod. Studien baseras på 12 intervjuer med tränare som arbetat med junior/senior-simmare och en litteratursökning för att kunna besvara frågeställningarna. Vidare analyseras det genom teorin praxisgemenskap och metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att USRPT är en högintensiv metod som uppfattas olika av simtränare men att den utvecklar den anaeroba kapaciteten och inte den aeroba. Skillnader och likheter mellan USRPT, taper och mera traditionella metoder kan enligt studien mätas på två skalor bestående av intensitet och volym. Det påvisades av tränare att USRPT och taper kan ha samma volym men att det förstnämnda är mer intensivt. / The aim of this study was to examine how Ultra Short Race Pace Training (USRPT) is being perceived by swim coaches. It also compared the method with taper and a more traditional approach to swim training. The study was based on 12 interviews with swim coaches who have worked with junior/senior-swimmers and a literature search to be able to answer the questions. Furthermore, it was analyzed through with the theory community of practice and the method qualitative content analysis. The results showed that USRPT is a high-intensity method that is perceived differently by different coaches but develops the anaerobic capacity and not the aerobic capacity. The differences and similarities between USRPT, taper and a more traditional approach could, according to the study, be measured on two different scales. These are intensity and volume. It was pointed out by swim coaches that USRPT and taper could have the same volume, but that the first-mentioned is more intense.