Introduktion är avgörande för att nyanställda lärare ska socialiseras in i arbetet under den första tiden på en ny arbetsplats. Tidigare internationella studier menar att det behöver finnas struktur i lärares introduktion samtidigt som det är viktigt att få stöttning i det dagliga arbetet för att uppnå en framgångsrik introduktionsprocess. Syftet med denna studie var att studera lärares erfarenheter av den formella och informella introduktionen, hur den bidragit till att lära sig arbetet och komma in i gemenskapen på arbetsplatsen. Totalt åtta nyanställda lärare intervjuades för att studera deras upplevelser av introduktionen. Fyra av dem är nya inom yrket sedan 1,5 år tillbaka och resterande fyra har arbetat 16–27 år inom yrket. Gemensamt för alla lärare är att de har genomgått en introduktionsprocess under de senaste åren. Intervjuer kombinerat med en induktiv och deduktiv metodansats möjliggjorde att utveckla kunskap och nya mönster i lärares erfarenheter och upplevelser. Van Maanen och Scheins (1979) modell om socialisationstaktiker användes för att studera hur lärarna upplevt sin introduktion. Wengers (1998) teori om lärprocesser inom praxisgemenskaper användes för att studera hur lärares sociala lärande bidragit till att komma in i gemenskapen på arbetsplatsen.  Studien visade att den formellt uttalade introduktionen har saknats bland av lärarna. Däremot har alla lärare fått en informell introduktion, genom att kollegor har hjälpt dem utvecklat kunskap sporadiskt i det dagliga arbetet. Lärarna upplever att det behöver finnas en balans mellan en informell stöttning och formell struktur för att en lyckad introduktion ska uppnås även i en svensk kontext. / Introduction is crucial for newly employed teachers in order to be socialized into the work during the first time at the new workplace. Previous international studies suggests that there needs to be structure in teachers introduction, while at the same time it’s important to get support in the daily work to achieve a successful introduction process. The purpose was to study teachers experiences of the formal and informal introduction, how it contributed to learning at work and entering into the community at workplace. A total of eight newly employed teachers were interviewed to study their experiences of the introduction. Four of them being new to the profession since 1,5 years back and the remaining four have worked between 16-27 years in the profession. Common ground is that all of the teachers have undergone an introduction process in recent years. Interviews combined with an inductive and deductive methodological approach made it possible to develop knowledge and new patterns in teachers experiences. Van Maanen and Schein’s (1979) model of socialization tactics was used to study how the teachers experienced their introduction. Wenger’s theory (1998) of learning processes within communities of practice was used to study how teachers social learning contributed to entering the community at workplace.  The result showed that the formal spoken introduction has been lacking for many of the teachers. All teachers have received an informal introduction through collogues help them develop knowledge sporadically in their daily work. The teachers feels that it needs to be a balance between informal support and formal structure for a successful introduction to be achieved even in a Swedish context.

The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. / Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärarassistenters första tid i Uppsala kommuns pilotprojekt. Med utgångspunkt i vad som kallas resursteori har två forskningsfrågor ställts; 1) På vilket sätt har interna och externa resurser bidragit till lärarassistenternas socialisationsprocess? 2) Vilka konsekvenser får lärarassistenternas socialisationsprocess när den sker inom ramen för ett pilotprojekt? Genom semistrukturerade intervjuer studeras specifikt hur åtta projektanställda lärarassistenter i Uppsala kommun upplevt den första tiden som anställda och vilka resurser som varit betydande för deras socialisation. Resultatet visar att den första tiden i projektet varit försiktig och trevande, något som beskrivs som både positivt och negativt i form av mjukstart och trögstart. Å ena sidan främjas relationsutveckling av mjukstarten men å andra sidan hämmar trögstarten anpassningen till arbetet. Den negativa sidan visar dels hur viktigt det är att arbetsverktyg är klara och redo att användas när den nyanställde introduceras till det nya arbetet då det annars kan skapa negativa upplevelser och bidra till oro. Resultaten visar även en ömsesidighet i pilotprojektet där ingen riktigt visste vad lärarassistentrollen skulle innehålla, och därmed blev det en ny situation för samtliga parter att förhålla sig till. Det övergripande resultatet visade, genom ovan nämnda teman, att pilotprojektet utifrån ett socialisationsperspektiv präglades av en dubbel socialisation. / The purpose of this paper is to study the teacher assistants initial period in the pilot project of municipality of Uppsala. Based on resources theory as a theoretical framework two research questions were asked; 1) In what way have internal and external resources contributed to the socialization process of teacher assistants? and 2) What consequences does the pilot project have on the teacher assistants socialization process? Semistructured interviews were used to ask eight teacher assistants employed in the pilot project about how they experienced the first time in the new workplace and what resources were important for their socialization. The result shows that the initial period of the employment was cautious and tentative, which was described as both positive and negative in terms of a soft start or a tardy start. On one hand the soft start promotes relationship development, but on the other hand the tardy start inhibits adaptation to work. The negative side shows how important it is that work tools are ready to be used when the new employee is introduced to the new work, otherwise it can create negative experiences. The results also show that the pilot project was characterized by a reciprocity where nobody really knew what the teacher assistant role would contain, and thus it became a new situation for all parties to relate to. Through these themes, the overall results shows that the pilot project from a socialization perspective was characterized by a double socialization.