<p>Introduktion av nyanställda – det vill säga socialisation – är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv. Sex nyanställda och två introduktionsansvariga intervjuades på ett stålbolag, respektive ett pappersbolag. Intervjuerna analyserades med teoristyrd tematisk analys. Resultatet – indelat i sex socialisationstaktiker – visar exempelvis på att båda organisationerna tillämpar en individuellt utformad introduktion och ger de nyanställda utrymme att vara sig själva i organisationen. Överlag tillämpar båda organisationerna en individualiserande taktik, vilket kan vara positivt för uppkomsten av innovation. Brukskultur var något som kunde skapa svårigheter för innovation.</p>

Introduktion av nyanställda – det vill säga socialisation – är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv. Sex nyanställda och två introduktionsansvariga intervjuades på ett stålbolag, respektive ett pappersbolag. Intervjuerna analyserades med teoristyrd tematisk analys. Resultatet – indelat i sex socialisationstaktiker – visar exempelvis på att båda organisationerna tillämpar en individuellt utformad introduktion och ger de nyanställda utrymme att vara sig själva i organisationen. Överlag tillämpar båda organisationerna en individualiserande taktik, vilket kan vara positivt för uppkomsten av innovation. Brukskultur var något som kunde skapa svårigheter för innovation.

Att påbörja en ny anställning kan upplevas som en utmaning där känslor som glädje och förväntan kan förekomma, men även osäkerhet och stress. Det finns flera faktorer som påverkar upplevelsen för den nyanställde eftersom organisationer arbetar olika med introduktionsprogram vilket i sin tur har en påverkan på den nyanställdes möjlighet till organisatorisk socialisation. Eftersom alla nyanställda går igenom en period av att skapa förståelse för de normer som råder inom organisationen och dess kultur, vilket bland annat sker vid organisatorisk socialisation, var syftet med studien att genom semistrukturerade intervjuer, att finna exempel på hur denna socialisation kan upplevas för nyanställda inom den privata sektorn. Genom semi-strukturerade intervjuer har materialet bearbetats tematiskt och analyserats utifrån organisatorisk socialisation och The Uncertainty Reduction Theory. Av resultatet framgick det att de nyanställda som intervjuades i denna studie har haft ett behov av både en tydlig och strukturerad introduktionsplan på arbetsplatsen men även att tillgången till en inkluderande arbetsgemenskap där sociala interaktioner med arbetsledare, kollegor och andra medarbetare är betydande vid nyanställning. Studien visar att nyanställda inom den privata sektorn har olika upplevelser kring organisationens sätt att tillgodose nyanställdas behov inför de roller som skulle tas och de arbetsuppgifter som skulle hanteras. De upplevde att det fanns andra faktorer som exempelvis sociala möten, relationer och gemenskap som gynnande för att komma in i organisationen och vara delaktig i arbetet. Respondenterna upplevde att med en tydlig planering i kombination med en arbetsledare i organisationen som fanns tillgänglig under den första perioden vid nyanställningen, skapades en trygghet och säkerhet som i sin tur minskade graden av den initiala osäkerheten. Slutligen presenterade resultaten värdet av den sociala gemenskapen i form av sociala integration på arbetsplatsen där rolltydligheten uppnåddes genom organisatorisk socialisation. / Starting a new job can be experienced as a challenging since emotions such as joy and anticipation can occur, but also insecurity and stress. There are several factors that affect the experience for the newly hired employee because organizations work differently with introductory programs, which in turn has an impact on the new employee's opportunity for organizational socialization. Since all new employees go through a period of creating an understanding of the norms that prevail within the organization and its culture, which includes organizational socialization, the purpose of the study was to, through semi-structured interviews, examine how socialization is experienced for new employees within the private sector. Through semi-structured interviews, the material has been processed thematically and analyzed based on organizational socialization and The Uncertainty Reduction Theory. The results showed that new employees have a need for both a clear and structured introduction plan in the workplace but also access to an inclusive work community where social interactions with supervisors, colleagues and other employees are significant in new hires. The study shows that new employees in the private sector have different experiences about the organization's way of meeting the needs of new employees before the roles that would be taken and the tasks that would be handled. They felt that other factors such as social meetings, relationships, and community beneficial to get into the organization and be involved in the work. The respondents experienced that with a clear planning in combination with a supervisor in the organization who was available during the first period of the new employment, a security and safety was created which in turn reduced the degree of initial uncertainty. Finally, the results presented the value of the social community in the form of social integration in the workplace where role clarity was achieved through organizational socialization.

Bakgrund: En onboardingprocess är ett av de första stegen en nyanställd genomgår och berör hur denne socialiseras och introduceras in i en organisation. Det är något alla organisationer arbetar med, däremot finns det stor variation i hur organisationerna väljer att implementera den på ett strategiskt plan. Forskning har visat att en effektiv onboardingprocess kan bidra till flertal positiva effekter exempelvis ökad arbetsprestation. Däremot finns det enbart begränsad forskning som behandlar relationen mellan onboarding och individuell arbetsprestation inom den svenska arbetsmarknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse inom området onboarding. Avsikten är även att deskriptivt undersöka och kartlägga relationen mellan en effektiv onboardingprocess och medarbetares individuella arbetsprestation. Metod: Uppsatsen grundas i en kvantitativ metod i form av en enkätinsamling. Enkäten distribuerades till svenska tjänstemän som arbetat på deras nuvarande arbetsplats i mindre än två år. Insamlade data analyserades därefter utifrån the Four C’s som mäter effektiviteten av en onboardingprocess samt Individual Work Performance Questionnaire som mäter individuell arbetsprestation. Resultaten framställdes med hjälp av korrelationsanalyser samt regressionsanalyser. Slutsats: Undersökningen visade att det finns en stark korrelation och en hög påverkansgrad mellan onboarding och individuell arbetsprestation. En effektivare onboarding bidrar till att medarbetare presterar bättre på arbetet. Ytterligare analyser av de tre dimensionerna inom individuell arbetsprestation – Task Performance, Contextual Performance och Counter-productive Work Behavior – påvisade samtliga höga korrelationer mellan 0,360 och 0,674. Den totala korrelationen mellan onboarding och individuell arbetsprestation uppgick till 0,739. / Background: The onboarding process is one of the first steps a new employee goes through and affects how they are socialized and introduced into the organization. It is something that all organizations work with, there are however great variations as to how the organizations choose to implement them strategically. Research has shown that an effective onboarding process can contribute with beneficial effects such as for example job performance. There is however only a limited amount of research that cover the relation between onboarding and individual work performance in the Swedish work force. Purpose: The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding within the subject of onboarding. Further intentions include to descriptively examine and map out the relation between an effective onboarding and employees’ individual work performance. Method: This grad paper uses a quantitative method in the shape of a survey. The survey was distributed to Swedish employees’ white-collar workers who have been employed two years or less. Acquired data was then analyzed from the theoretical standpoints of the Four C's that measures the effectiveness of an onboarding process as well as Individual Work Performance Questionnaire, measuring the individual work performance. The results were produced by using Pearsons r as well as a regression analysis. Conclusion: This study showed a strong correlation and a high affectivity between onboarding and individual work performance. An effective onboarding contributes to employees performing better. Further analysis showed that when individual work performance was divided into its three dimensions – Task Performance, Contextual Performance and Counterproductive Work Behavior – they all showed high correlations between 0,360 and 0,674. The total correlation between onboarding and individual work performance amounted to 0,739.

Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. / This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärarassistenters första tid i Uppsala kommuns pilotprojekt. Med utgångspunkt i vad som kallas resursteori har två forskningsfrågor ställts; 1) På vilket sätt har interna och externa resurser bidragit till lärarassistenternas socialisationsprocess? 2) Vilka konsekvenser får lärarassistenternas socialisationsprocess när den sker inom ramen för ett pilotprojekt? Genom semistrukturerade intervjuer studeras specifikt hur åtta projektanställda lärarassistenter i Uppsala kommun upplevt den första tiden som anställda och vilka resurser som varit betydande för deras socialisation. Resultatet visar att den första tiden i projektet varit försiktig och trevande, något som beskrivs som både positivt och negativt i form av mjukstart och trögstart. Å ena sidan främjas relationsutveckling av mjukstarten men å andra sidan hämmar trögstarten anpassningen till arbetet. Den negativa sidan visar dels hur viktigt det är att arbetsverktyg är klara och redo att användas när den nyanställde introduceras till det nya arbetet då det annars kan skapa negativa upplevelser och bidra till oro. Resultaten visar även en ömsesidighet i pilotprojektet där ingen riktigt visste vad lärarassistentrollen skulle innehålla, och därmed blev det en ny situation för samtliga parter att förhålla sig till. Det övergripande resultatet visade, genom ovan nämnda teman, att pilotprojektet utifrån ett socialisationsperspektiv präglades av en dubbel socialisation. / The purpose of this paper is to study the teacher assistants initial period in the pilot project of municipality of Uppsala. Based on resources theory as a theoretical framework two research questions were asked; 1) In what way have internal and external resources contributed to the socialization process of teacher assistants? and 2) What consequences does the pilot project have on the teacher assistants socialization process? Semistructured interviews were used to ask eight teacher assistants employed in the pilot project about how they experienced the first time in the new workplace and what resources were important for their socialization. The result shows that the initial period of the employment was cautious and tentative, which was described as both positive and negative in terms of a soft start or a tardy start. On one hand the soft start promotes relationship development, but on the other hand the tardy start inhibits adaptation to work. The negative side shows how important it is that work tools are ready to be used when the new employee is introduced to the new work, otherwise it can create negative experiences. The results also show that the pilot project was characterized by a reciprocity where nobody really knew what the teacher assistant role would contain, and thus it became a new situation for all parties to relate to. Through these themes, the overall results shows that the pilot project from a socialization perspective was characterized by a double socialization.