I den palliativa vården är kommunikation ett centralt begrepp. Kommunikationen kan ha flera syften varav ett är att skapa relation. Det övergripande målet med personcentrerad kommunikation är att aktivt lyssna in patientens berättelse och identifiera personen med hens livskraft och egna resurser. Att lyssna är inte en passiv process utan innebär att lyssna in både upplevelser och känslor i situationen. Att höra vad som sägs och hur det sägs. Med olika sätt att aktivt lyssna skapas en viktig terapeutisk intervention då kommunikation kan lindra symtom, skapa förståelse av information samt förutsättningar för delaktighet och medbestämmande. En god kommunikation inger hopp, leder till trygghet och hjälper patienten att känna sig förstådd och respekterad. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom området. Kvalitativa artiklar valdes då studien ville beskriva en fördjupad kunskap om patientens och sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade att personcentrerad kommunikation gav en känsla av trygghet, respekt, delaktighet och symtomlindring för patienten. När patienterna inte blev lyssnade till eller möttes av ointresse kände de sig osynliga och mindre värda vilket orsakade ett lidande. För sjuksköterskan innebar personcentrerad kommunikation en ökad förståelse för patienten som person och en helhetsbild av patientens situation. Personcentrerad kommunikation gav sjuksköterskorna en ökad kunskap, arbetstillfredsställelse och yrkesstolthet men kunde också innebära att de kände sig osäkra i sin yrkesroll och upplevde brister i kompetens. Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor framförde i studierna att de hade behov av kompetenshöjning och utbildning. Det framkom även i studierna att kulturen hade betydelse för möjligheten att föra personcentrerade samtal. Inom slutenvården beskrevs begränsade utrymmen och tid som hinder för personcentrerade samtal. Sjuksköterskor inom hospice och palliativa enheter beskrev istället både en tillåtande kultur och en miljö som underlättade dessa samtal. Patient och sjuksköterska möts som människor, men i olika roller och under olika villkor. Genom att vara aktivt närvarande i mötet och lyssna till patientens berättelse bekräftas patienten som person och värdigheten bibehålls. I mötet skapas en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper, förväntningar och förutsättningar. Patienten görs delaktig och får ett större ansvar och inflytande över sin egen vård. Slutsatsen är att personcentrerad kommunikation i den palliativa vården är en viktig grund för upplevelse av värdighet, trygghet, meningsfullhet och personlig utveckling för såväl patienten som sjuksköterskan och en förutsättning för att vården ska bli personcentrerad. / In palliative care, communication is a central concept. Communication can have several purposes, one of which is to create relationship. The overall goal of person-centered communication is to actively listen to the patient's story and identify the person with their viability and own resources. Listening is not a passive process but involves listening to both experiences and feelings in the situation. To hear what is said and how it is said. With various ways of actively listening, an important therapeutic intervention is created, as communication can alleviate symptoms, create understanding of information and the conditions for participation and co-determination. A good communication creates hope, leads to security and helps the patient to feel understood and respected. The purpose of the study was to describe the meaning of person-centered communication in palliative care from the perspective of the patient and the nurse. A literature review was chosen as a method for investigating the state of knowledge in the area. Qualitative articles were chosen when the study wanted to describe in-depth knowledge from the patient's and the nurse's perspective. The result showed that person-centered communication gave a feeling of security, respect, participation and symptom relief to the patient. When patients were not listened to or met with disinterest, they felt invisible and less worthy, which caused a suffering. For the nurse, person-centered communication meant an increased understanding of the patient as a person and an overall picture of the patient's situation. Person-centered communication gave the nurse increased knowledge, job satisfaction and professional pride, but could also mean that they felt insecure in their professional role and experienced shortcomings in competence. Both experienced and inexperienced nurses stated in the studies that they needed skills enhancement and education. It also emerged in the studies that culture had significance for the possibility of conducting person-centered conversations. Within inpatient care, limited spaces and time were described as obstacles to person-centered conversations. Nurses in hospice and palliative units instead described both a permissive culture and an environment that facilitated this calls. Patient and nurse meet as human beings, but in different roles and under different conditions. By being actively present in the meeting and listening to the patient's story, the patient is confirmed as a person and the dignity is maintained. The meeting creates a mutual understanding of each other's knowledge, expectations and conditions. The patient is involved and receives a greater responsibility and influence over their own care. The conclusion is that person-centered communication in palliative care is an important basis for experiencing dignity, security, meaningfulness and personal development for both the patient and the nurse and a prerequisite for the care being person-centered.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3417 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Nilde, Gunilla, Rosell, Anna |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds