Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-12586 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Atterström, Andrea |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds