<p>Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är:</p><p>1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån?</p><p>2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna?</p><p>3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat?</p><p>4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse?</p><p>Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen.</p><p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna.</p><p>Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-154 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Lundegård, Ulf, Mölleryd, Ewa |
| Publisher | Södertörn University College, Lärarutbildningen, Södertörn University College, Lärarutbildningen, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0014 seconds