Syftet med den här litteraturstudien var att göra en systematisk studie över tidigare forskning om handskrift och dess betydelse för inlärning. Handskriften uppmärksammas allt mindre till förmån för digitalt skrivande och explicit träning i handskrift har fått stå tillbaka i takt med skolans digitalisering. Genom ett systematiskt och väl dokumenterat sökande fick vi 85 träffar på vetenskapliga artiklar som sedan avgränsades till 14 artiklar, vilka blev grunden i vår studie. Artiklarna organiserades i följande teman: skrivprocessen, exekutiva funktioner, motorik och undervisning. Dessa teman växte fram och kopplades ihop med de vetenskapliga teorierna som handlar om ”Skrivprocessen”, ”Den kognitiva belastningsteorin” och ”The Capacity Theory of Writing”. Resultatet av studien påvisade att explicit träning för automatisering av handskrift är att föredra. Den kinestetiska och visuella förstärkningen som explicit träning i handskrift medför gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. Automatiserad handskrift frigör kognitiva resurser så att mer kraft kan läggas på skrivprocessen, vilket ger högre kvalitativa texter. Den dragna slutsatsen blev att väl avsatt tid för explicit handskriftsträning är betydelsefull för att arbetsminne och långtidsminne ska kunna samverka för automatisering och för att stödja kunskapsinhämtning på en högre kognitiv nivå. Betydelsen av samspelet mellan motorik och hjärnan är viktig.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-125452 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Johnsson, Annika, Pettersson, Ulrika |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds