Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation. / Background: There are about 30 000-40 000 people in Sweden who have schizophrenia. The disease often starts at a young age with symptoms such as delusions, hallucinations, incoherent speech and movements and inertia. The whole family is affected as a child undergoes the major transformations the disease involves. The lack of understanding from the surrounding environment contributes to great disappointment and concern among parents. Aim: The purpose of this study has been to describe the experience of being a parent of a child with schizophrenia. Method: A systematic literature review has been carried out, based on twelve scientific articles. Results: Results state that parents feel guilty about not have given their child the proper attention as they identified the first symptoms of schizophrenia. There is also a major concern due to the changes a child undergoes, which makes the parents feel very uncertain and insecure about the future. The information and help offered as the child was given its diagnosis was by parents considered as inadequate. The sharing of experience and reflections within specific support group, consisting of people in similar situations, gave parents a sense of security. Discussion: Contact to health services should be established as early as possible at disease onset. As a nurse it is important to primarily take care of the individual, but in dealing with diseases like schizophrenia the family is also very important to take in to account. Conclusion: If measures, such as better and more regular flow of information was introduced earlier on in the process the parents everyday life would be greatly improved and thus, lead to a better functioning family situation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-8426 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Ast, Felicia, Bjärnskog, Sara |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds