Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers. It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read. Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-96780 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Olsson, Caroline |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds