Johnsson, Petra och Persson, Marie (2024).”Där är liksom inget facit, det är helt beroende på individerna i barngrupperna.” Specialpedagogers uppfattningar kring tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap kring specialpedagogers uppfattningar om tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa hur specialpedagoger uppfattar hur arbetet med lärmiljöers tillgänglighet ser ut i praktiken, med hänsyn till barnens funktionsförmåga. Vad kännetecknar en tillgänglig lärmiljö enligt specialpedagoger? Vilken påverkan har specialpedagoger på förskolans lärmiljöer? På vilka sätt säkerställer specialpedagoger i förskolan att lärmiljöerna är tillgängliga i relation till barnens funktionsförmåga? Teori Studien grundar sig i Säljös (2014) sociokulturella teori som fokuserar på artefakter, mediering och appropriering. Dessutom inkluderas Ahlbergs (2015) kommunikativa relationsinriktade perspektiv (KoRP) när det gäller relationerna mellan olika aktörer i relation till lärmiljöerna. För att belysa specialpedagogens befogenheter tillämpas begreppen legitimitet och mandat enligt Bladinis (2004) resonemang, inom ramen för professionsteori. Som komplement till dessa centrala begrepp appliceras även Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell, som ett analysverktyg. Metod För att erhålla insikter om specialpedagogers uppfattningar och för att fördjupa empirin, använder studien en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens analytiska ramverk hämtar inspiration från en fenomenografisk analysmodell med utfallsrum, vilket möjliggör upptäckter av mönster och variationer inom det insamlade materialet. Resultat Det som synliggörs i resultatet är pedagogernas betydelse för lärmiljöns utformning. De strategier och metoder som specialpedagogerna använder för att möjliggöra för diskussioner och reflektioner i samspel med pedagogerna åskådliggörs. Specialpedagogerna använder även dessa metoder och strategier för att säkerställa att de olika lärmiljöerna bidrar till alla barns rätt till en likvärdig utbildning. De kännetecken som specialpedagogerna belyser kring tillgängliga lärmiljöer är exempelvis; bildstöd, tydlighet, en miljö avskalad från visuellt och auditivt buller, rum i rummen, relationer mellan pedagoger och barn, samsyn på hela förskolan samt att se sin egen del i helheten. Specialpedagogerna upplever att de har en stor påverkan på förskolans lärmiljöer men att det generellt är pedagogerna som utformar miljöerna, eftersom de har närmast relation med barnen. Att medverka i många olika forum, att ge och ta samt hitta jämvikt mellan att ställa krav och ge beröm ses som viktiga framgångsfaktorer. Likaså att som specialpedagog ha en god relation och ett relationellt förhållningssätt gentemot pedagogerna ses som värdefullt. Specialpedagogiska implikationer Studien belyser vilka möjligheter och befogenheter specialpedagogen har när hen är tillgänglig på förskolan. De informella samtalen och pedagogernas betydelse ses som viktiga och kan förhoppningsvis skapa tankar hos läsaren som möjliggör för reflektion och vidareutveckling av specialpedagogens roll. En viktig framgångsfaktor är vilket mandat specialpedagogen får gentemot pedagogerna och från sin rektor. Genom att diskutera mandatfrågan mer frekvent möjliggör det i bästa fall för ökade insikter och medvetenhet hos både specialpedagoger och rektorer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65475 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Persson, Marie, Johnsson, Petra |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds