I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn. Barnen fick berätta på ryska och svenska kring två makrostrukturellt lika bildserier samt svara på en rad förståelsefrågor utifrån bildernas innehåll. Insamlade ryska och svenska narrativer analyserades på makro- och mikrostrukturell nivå. Resultaten visade att det fanns tydliga skillnader mellan barnens prestationer i berättandet och förståelsen. Narrativernas övergripande struktur vad gäller story grammar och komplexitet stämde väl överens mellan språken oavsett barnets språkbehärskningsnivå. Däremot fanns det stora skillnader i förekomsten av Internal State Terms tokens mellan ryska och svenska narrativer som bara kunde förklaras med rent kulturella skillnader mellan språken. Detta resultat ifrågasätter värdet av jämförelse av IST tokens mellan språk. De små skillnader som påvisades vid en kvantitativ analys av narrativernas mikrostrukturer vad gäller yttrandelängd och lexikal variation kan förklaras med språkspecifika morfo-syntaktiska distinktioner mellan ryska och svenska. En kvalitativ analys av barnens narrativer påvisade att fel ordval, utelämningar och kodväxlingar var mer typiska för barnens svagaste språk. Kongruenssvårigheter påträffades i båda språken hos simultant tvåspråkiga barn men inte i ryska narrativer hos barn vars modersmål var ryska. Det behövs mer forskning inom ramarna för COST Action IS0804 som handlar om berättandeförmåga hos tvåspråkiga barn med språkstörning. Detta kan i sin tur leda till att testmaterialet blir standardiserat och kan användas inom logopedisk verksamhet. / In today's multicultural society there are many children who speak two or more languages. It is important to be aware of possible problems and provide them with adequate language assistance if needed. This study is based on the MAIN test material designed within COST project IS0804 for the assessment of children's narrative skills, which uses a number of picture sequences to elicit children’s narratives. The study aims to investigate the storytelling abilities of a group of bilingual Russian-Swedish speaking children and provide reference data for the above-mentioned project. The participants were ten simultaneously bilingual Russian-Swedish speaking children between the age of 6 years and 8 months and 7 years and 10 months, as well as three age-matched children with Russian as their native language and Swedish as a second language. Children were asked to tell a story in Russian and Swedish using two picture sequences with parallel macrostructure and then answer comprehension questions based on the content of the pictures. The Russian and Swedish narratives were analyzed on both macro- and microstructural levels. The results showed that there were clear differences between the children’s storytelling and their understanding. Overall narrative structure in terms of story grammar and complexity was quite similar in both languages, irrespective of language exposure pattern. However, there were significant differences between the prevalence of Internal State Terms tokens in Russian and Swedish narratives that could only be explained by purely cultural differences between the languages. This result questions the feasibility of straightforward of IST tokens between languages. The minor differences revealed by quantitative analysis of the stories’ microstructures in terms of utterance length and lexical diversity could be explained by language-specific morphosyntactic differences between Russian and Swedish. A qualitative analysis of the narratives showed that wrong choice of words, omissions and code-switching were more typical of the child's weakest language. Difficulties with inflections were found in both languages for simultaneous bilingual children but not in Russian stories told by children with Russian as their first language. More research is needed within the framework of COST Action IS0804 on the storytelling abilities of bilingual children with language impairment. This may in its turn lead to the test material being standardized and put into common use in speech-language therapy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-219288 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Olsson, Alena |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete i logopedi ; 098 |
Page generated in 0.0028 seconds