Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till. Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen. Den kvalitativa studien som baseras på intervjuer med fyra värdepappersinstitut redogör för marknadens syn på garanter och används för att besvara hur garantiåtagandena utformas och vilka kostnader som följer av användandet. I spåren av finanskrisen som varit är det viktigt att garanter inte etableras som en norm vid nyemissioner där det automatiskt ses som negativt att inte använda ett garantiåtagande. Garanter fyller ett syfte men måste i varje fall tas i relation till företagets faktiska behov av dem.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-126522 |
Date | January 2010 |
Creators | Gustavsson, Martin, Lindström, Peter |
Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds