Return to search

Språkbarriärer i vården av barn : Vad sjuksköterskor anser om informationsutbyte och hjälpmedel

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.   Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.   Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.   Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.   Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research has shown that health care in another language than the patient’s main language can affect the outcome of treatment in a negative way. It is of great importance when children are patients that the foundation of health care feels safe and trustworthy since the way of viewing health care will affect the rest of the child’s life.   Aim Examine nurses experience of giving and receiving information in the care of children when children and/or relatives do not understand/speak Swedish. Another aim is to examine if there is any strategies and tools that are being used to give correct information and if the nurses believe the tools help them or not.   Method The study is a descriptive study with quantitative approach and a quantitative content analysis contenting a qualitative part. Surveys were handed out on pediatric wards and clinics on a hospital in the middle of Sweden. In total, 44 nurses replied.   Result The respondents believed that they sometimes could give and receive information to and from patients and relatives. A majority said there was a strategy on their ward and half of them thought the strategy was working well. All of the respondents said tools were available. The best tool was interpreter at the scene. Most accessible was telephone interpreter.     Conclusion No one of the participating nurses believed they could give information correctly to patients or and relatives that do not speak or and understand Swedish. This reveals an uncertainty whether the right information has been given or received. The majority of the nurses believed that they sometimes can give and receive correct information to/from patients and relatives that do not speak and or understand Swedish. Mostly there was a strategy available and tools were always available. Telephone interpreter was the most accessible tool and interpreter at the scene was the best option, although there were some questions considering the quality of for example the medical knowledge of the interpreter. Booking of an interpreter took a lot of planning ahead and there is a need for more bookings.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-313144
Date January 2016
CreatorsAhl, Lina, Eriksson, Sandra-Marie
PublisherUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds