Sammanfattning/AbstractBeata Tarczynska (2018). Att bygga broar mellan olika professioner- en studie om samverkan kring arbete med barn i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska programmet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp.SyfteSyftet med mitt arbete är att analysera utifrån systemteori olika professioners syn på samverkan kring barn med språklig sårbarhet och vidare utifrån Vygotskijs sociokulturella teorier kartlägga möjligheter och utmaningar kring samarbete. Ett annat syfte är att ta reda på vilka uppfattningar finns det bland skolpersonalen om språklig sårbarhet.FrågeställningarUndersökningen koncentreras kring följande frågor:Vilka uppfattningar, synsätt, kunskaper och föreställningar som finns det bland olika professioner i skolan om språklig sårbarhet?Vilka förutsättningar ser olika professioner i skolan kring arbete med elever i språklig sårbarhet?Hur upplever olika professioner samverkan mellan klasslärare, fritidshemmet, vårdnadshavare och specialpedagoger/speciallärare i arbetet med elever i språklig sårbarhet?Varför samverkan är problematisk?TeoriDen teoretiska förankringen är sociokulturellt perspektiv byggt kring Vygotskijs teorier om lärande och kommunikation. Denna teori innefattar även en relationell pedagogik både i undervisningssituationer och i samarbete på organisationsnivå. Ett annat perspektiv är systemteoretiskt. Förväntat kunskapsbidragJag avser med min studie att sprida kunskap om hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas i skolan. Min ambition är att belysa vilka utmaningar och möjligheter kan pedagoger möta i det dagliga arbete med elever i språklig sårbarhet samt vilka samarbetsmöjligheter finns det på organisationsnivå. Vidare vill jag betona specialpedagogens roll i arbete med språksårbara elever, lyfta vikten av handledning, fortbildning och anpassning av lärmiljö. Jag hoppas att genom min studie få bidra med förståelse för varför kan det vara problematiskt att samverka mellan olika professioner på en skola. ResultatStudiens resultat pekar på stor diskrepans bland skolpersonalen i uppfattningar om språklig sårbarhet. Det råder en viss osäkerhet i frågan om vad språklig sårbarhet är samt hur arbete med språksårbara elever kan utformas. Många påpekar att det krävs mer kunskap om språkliga svårigheter så som språkstörning i synnerhet i kombination med flerspråkighet eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av respondenter hänvisar till specifika läs- och skrivsvårigheter och pekar på specialpedagogen som huvudansvarige i arbete kring eleverna med särskilda behov. Det framkommer en viss oenighet om hur läraren kan anpassa undervisningen i klassrummet. Professionella menar att problematiken sätter höga krav på samarbete olika professioner emellan och god kommunikation och relationer med både eleverna liksom deras vårdnadshavare. Det framgår att det krävs en röd tråd i organisationen beträffande synen, förhållningssätt och arbetssätt kring språklig sårbarhet om eleverna ska lyckas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30357 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Tarczynska, Beata |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds