Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras. Att vara svensk är därför ingenting lätt att bli då kategoriseringarna är starkt etablerade och svårförenliga med en blandad nationell bakgrund, något bristen på adekvat terminologi i det svenska språket belyser. Språkkunskaper, socialt engagemang och meningsfulla relationer visar sig ha en signifikant effekt på skapandet av sammanhang och tillhörighet. / This paper aims to identify the feeling of social belonging which individuals of non-swedish descent are experiencing in Sweden today. The relationship to Sweden and it’s citizens and which structural terms the individual is living after. To answer this qualitative semistructured interviews were performed and the subjective interpretation of reality was analyzed with an abductive method. The empirical material was viewed against a background made of social constructionism, stigmatization and the need of belonging for the creation of identity. The results show that in Sweden there exists a structural discrimination based on ethnicity and an othering of individuals of non-swedish descent, an othering which has a ground in a preconception of a white definition of reality. This power imbalance forces the individual into a position as a deviant, which paradoxically is required for integration. To be swedish is therefore nothing which comes easy as the categories are tightly constructed and hard to integrate with a mixed national background, something the lack of adequate terminology in the swedish language portraits. Knowledge of language, commitment in various settings and meaningful relationships are shown to have a significant effect on the creation of context and belonging.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-201170 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Nordstrand, Anna, Swedling, Daniel |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds