Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-15919 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Andersson, Sandra, Dahlfors, Cecilia |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds