All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-1332 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Johansson, Jimmy |
| Publisher | Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet, ; 2002:19 |
Page generated in 0.0022 seconds