På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till. Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen. Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-26336 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Isberg, Julia |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds