Uppföljning är den aktivitet som avslutar miljöbedömningen som utförs i samband med upprättande av detaljplaner med betydande miljöpåverkan. Kravet på uppföljning finns formulerat i SMB-direktivet samt miljöbalkens sjätte kapitel. Uppföljning syftar till att motverka negativ miljöpåverkan och att stärka organisationers kompetens utifrån lärdomar av miljöbedömnings-och planprocessers utfall. Då uppföljningsarbetet visat sig vara bristande i såväl svenska kommuner som på internationell nivå, finns skäl att misstänka förekomst av omständigheter som organisationerna upplever som försvårande. Därför syftar denna studie till att kartlägga om det skett någon utveckling på uppföljningsområdet och vilka förutsättningar för uppföljning som finns i ett antal svenska kommuner. Syftet är att slutligen föreslå strategier för uppföljning av betydande miljöpåverkan utifrån erfarenheter från enkätundersökning samt fallstudier av Örebro och Köpings kommun. Resultatet visade att viss förbättring skett avseende uppföljningsfrekvens och förekomst av uppföljningsavsnitt i MKB. De förutsättningar som identifierades mynnade ut i fem strategier med fokus på planering för uppföljning, arbetssätt, ansvarsfördelning och påminnelsemekanismer. / Follow-up refers to the activity that concludes the environmental assessment that is carried out in connection to the preparation of detailed plans with a significant environmental impact. The requirement for follow-up is formulated in the SMB-directive and the sixth chapter of the Environmental Code. Follow-up aims to counteract negative environmental impact and to strengthen organizations' competence based on lessons learned from the outcome of the environmental assessment. As the follow-up has proven to be deficient in both Swedish municipalities and at the international level, there is reasons to assume the existence of aggravating circumstances. Therefore, this study aims to map whether there has been any development in the follow-up area and what conditions for follow-up that exist in a number of Swedish municipalities. The purpose is to finally propose strategies for follow-up of significant environmental impact based on experience from a survey and two case studies on the municipalities of Örebro and Köping. The results showed some improvement with regards to follow-up frequency and the presence of follow-up sections in EIA. The conditions that were identified resulted in five strategies with a focus on planning for follow-up, working methods, responsibilities, and mechanisms for reminder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-315373 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Persson, Isabell |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22412 |
Page generated in 0.0017 seconds