Hållfasthetslära är ett viktigt och centralt område inom ingenjörsutbildningar. Men att ha grundläggande kunskap om vad som gör konstruktioner hållfasta är dock något som inte enbart bör vara förbehållet ingenjörer, utan det är även ett område som tillhör allmänbildningen. Det är av den anledningen området hållfasthet tas upp redan i grundskolans lägre åldrar i skolämnet Teknik och fördjupas successivt upp till gymnasiets tekniska program. I denna studie har fem läroböcker för ämnet Teknik för grundskolans årskurs 7-9 samt två läroböcker för kursen Teknik 1 i gymnasieskolans årskurs 1, studerats för att utreda hur området hållfasthetslära beskrivs. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av hållfasthetsrelaterade begrepp samt en kvalitativ analys av hur begreppen beskrivs. Därtill görs en analys av hur läromedlen uppfyller styrdokumentens krav och riktlinjer. Studien visar att böckerna har stor variation i hur området hållfasthetslära framställs, dock med generaliseringar att högstadieboken beskriver området med text och gymnasieboken med formler. De studerade läroböckerna tar visserligen upp många ämnesspecifika begrepp men det är en markant skillnad mellan böckerna hur dessa begrepp beskrivs. Den fördjupade analysen som studerar om läroböckerna uppfyller styrdokumentens kursplaner i Teknik för grundskolan och Teknik 1 för gymnasieskolan påvisar även den en stor spridning mellan läroböckerna. Av studiens valda bedömningskriterier kan utläsas att området behandlas utförligt endast av två av böckerna: grundskolans Teknik Direkt (2018) från förlaget Sanoma Utbildning samt gymnasiets Teknik (2011) från förlaget Liber. Gemensamt för de valda gymnasieböckerna är att området hållfasthet behandlas mycket mer matematiskt än i högstadieböckerna och stort fokus ligger på olika former av spänningsberäkningar. Dock är det ett markant språng i abstraktionsnivå från de enklare textbaserade högstadieböckerna till gymnasieböckerna med matematiska beräkningar. Slutsatsen av detta är att varken högstadieböckerna eller gymnasieböckerna ger en heltäckande bild av viktiga grundläggande begrepp inom området hållfasthet. Studien visar att de bästa av böckerna kan i viss mån komplettera varandra, men med ogrundade val av läromedel riskerar det att bli osammanhängande. Det är därmed viktigt att läraren noggrant utvärderar lämpliga läromedel så de uppfyller det tänkta syftet i undervisningen. / Strength of materials and solid mechanics theory is an important and central area in engineering education. But having a basic knowledge of what makes structures durable, however, is not only reserved for engineers, but is also an area that belongs to general education. For this reason, the area of strength is already taken up in the elementary school's lower age in the subject of technology and is gradually expanded up to the high school's technical program. In this study, five textbooks for the subject of Technology for comprehensive school upper stage, grade 7-9, and two textbooks for the course Technology 1 in high school year 1 were studied to investigate how the field of strength theory is described. The method used in the analysis is text analysis in the form of a quantitative content analysis of the presence of strength-related concepts as well as a qualitative analysis of how the concepts are described. In addition, an analysis is made of how the teaching materials meet the requirements and guidelines of the steering documents. The study shows that the books have a great variety in how the field of strength theory is presented, however with generalizations that the upper stage textbook describes the area with text and the high school describes with formulas. Although the textbooks studied have many subject-specific concepts, it is markedly different between the books how these concepts are described. The in-depth analysis that studies whether the textbooks meet the syllabus of the steering documents in Teknik for the elementary school and Teknik 1 for the upper secondary school also shows a large distribution between the textbooks. From the chosen assessment criteria in the study, it can be seen that the area is in depth covered by only two of the books: Teknik Direkt (2018) from publisher Sanoma Utbildning (for the elementary school) and Teknik (2011) from publisher Liber (from upper secondary school). Common to all the selected high school books is that the area of strength is treated much more mathematically than for the upper stage books and great focus is placed on various forms of stress calculations. However, there is a significant leap in abstraction level from the simpler text-based upper stage books to the high school books with mathematical calculations. The conclusion of this is that neither the upper stage school books nor the high school books provide a comprehensive picture of important basic concepts in the area of strength. The study shows that the best of the books can to some extent complement each other, but with unfounded choice of study material it risks becoming incoherent. It is therefore important that the teacher carefully evaluates appropriate teaching material so that they fulfill the intended purpose of the teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-266563 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Östh, Michael, Strandberg, Hans |
| Publisher | KTH, Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2019:729 |
Page generated in 0.0154 seconds