Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter? - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet sker. Den utvecklingsekologiska teorin betonar speciellt barnets upplevelser av samspelet i en miljö och att det är de aktiviteter, relationer och roller som erbjuds i miljön som har inverkan på elevens lärande. Elevernas utveckling och lärande påverkas både direkt och indirekt av de olika miljöerna. Studien har med utgångspunkt i denna teori behandlat elevernas uppfattningar av läsning, lästräning och motivation till att läsa i mikrosystemet som innefattar skolan och hemmet. Studien behandlar också hur de övriga systemen i den ekologiska strukturen påverkar elevernas lärande. Mesosystemet beskrivs och behandlas i denna studie som relationen mellan skolan och hemmet. Exosystemet påverkar eleverna indirekt genom kommunala beslut, något som också makrosystemet gör genom de styrdokument som skolor har att förhålla sig till. Metod För den här studien valdes en kvalitativ metodansats eftersom syftet med studien är att få ta del av informanternas uppfattningar kring frågeställningarna. För insamling av empiri utformades en frågeguide och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre elever, två specialpedagoger och en speciallärare. Vidare valdes även dokumentanalys ut som metod för att ta del av den sammanställning som gjordes av specialpedagogen över elevernas resultat. Det insamlade materialet sammanställdes, transkriberades och analyserades sedan enligt den tematiska analysen för att belysa tydligt framträdande teman (Bryman, 2018). Resultat Studien visar att lästräning har en positiv inverkan på läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Studiens resultat visar också att eleverna inte självmant väljer att läsa. Att träna ordavkodning och läsflyt i intensiva perioder har stor betydelse för utvecklingen av avkodningsförmågan och läsförståelsen. Eleverna i studien uppvisar en markant förbättring i antal korrekt lästa ord per minut efter interventionen med lästräning. Dock ligger dessa elevers resultat fortfarande under den rekommenderade nivån för elever i årskurs sju efter interventionen. Resultatet visar också att lästräningen inte medfört till ökad motivation till att läsa hos eleverna men att eleverna upplever ett större självförtroende när det gäller läsning av olika sorters texter, vilket gör att de läser mer. I studien betonar informanterna vikten av att skolan utvecklar arbetet med läsutveckling och låter det bli ett prioriterat område. Specialpedagogiska implikationer På organisationsnivå innebär studiens resultat att organisationen kring läsning och läsutveckling behöver struktureras och prioriteras för att alla elever ska kunna få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Screening bör göras redan i årskurs sex som ett förebyggande arbete för planeringen inför mottagandet av eleverna vid starten på högstadiet. Ett nära och strukturerat samarbete kring alla elevers läsutveckling mellan lärare och speciallärare måste initieras som en konsekvens av studiens resultat. På individuell nivå bör insatser med lästräning skyndsamt sättas in och fortsätta periodvis under hela högstadietiden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52761 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nielsen, Helena |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds