I denna studie med syftet att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningen mål, har 14 rektorer och biträdande rektorer deltagit i en enkätundersökning. De underliggande frågorna som utforskas i studien är hur rektorerna beskriver sin egen roll inom elevhälsan, vilka verktyg de använder för att styra mot utbildningens mål, hur beskriver de samverkan mellan elevhälsan och övrig personal och i vilken omfattning de upplever att elevhälsans kompetens används hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Studien har utformats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Enkät har använts som metod där rektorerna med egna ord har fått beskriva sitt arbete kopplat till elevhälsa. Resultatet visar att det finns en stor variation hur elevhälsa organiseras i skolor och kommuner vilket påverkar rektors roll. Alla rektorer är inte chef för alla eller vissa av elevhälsans professioner och får då uppdrag från centralt håll som rektor inte kan påverka. Elevhälsans arbete är dock något som de prioriterar och anser vara viktigt, både för måluppfyllelse men även elevernas personliga utveckling. Det framkommer dock att begreppet elevhälsa har olika innebörder, då det kan tolkas som de lagstadgade professionerna inom elevhälsa men det kan även beskriva ett tillstånd som alla som arbetar i skolan ska försöka uppnå. För att skapa samverkan mellan elevhälsan och övrig personal beskrivs olika former av möten som kan ha både formell och informell karaktär. De hinder som beskrivs handlar om tid och bristande förståelse för varandras uppdrag. Rektorerna upplever att samtliga professioner inom elevhälsan främst används åtgärdande, även om de själva har intentionen att arbetet ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Den psykologiska kompetensen är den som beskrivs användas minst inom samtliga områden medan den specialpedagogiska kompetensen hamnar högst. / In this study, with the aim of describing how principals working in grades 7-9 experience their work to lead and coordinate student health linked to the educational goals, 14 principals and assistant principals have participated in a survey. The underlying intension is to explore how the principals describe their own role in student health, what tools they use to steer towards the goals of education, how they describe the interaction between student health teams and other personal and the extent to which they feel that the competence of student health is used for health promotion, prevention and remediation. The study has been designed from a system theoretical perspective. Questionnaires have been used as a method where the principals in their own word had to describe their work related to student health. The result shows that there is a great variety of how student health is organized in schools and municipalities, which affects the role of the principal. Not all principals are the head of all or some of the student health professions and are then commissioned from central sources which the principal cannot affect. The work of student health is, however, something that they prioritize and consider important, both goal effectiveness but also for the personal development of the students. However, it appears that the concept of student health has different meanings, as it can be interpreted as the statutory profession in student health, but it can also describe a condition that everyone who works in the school should try to achieve. To create interaction between student health and other staff, different forms of meetings are described that can have both a formal and informal character. The obstacles described are about time and a lack of understanding of each other’s tasks. The principals feel that all the professions in student health are primarily used remedying, although they themselves have the intention that the work should have a health promoting and preventive perspective. The psychological competence is the one described to be used least in all areas, while special education skills are used the most in all areas.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78542 |
Date | January 2020 |
Creators | Bondegård, Maria |
Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds