Bakgrund: Varje år rapporteras över 800 000 dödsfall av suicid i världen och ännu fler begår suicidförsök. Orsaken till detta kan bland annat vara fattigdom, psykisk ohälsa, livskriser så som stressrelaterade förhållanden, ekonomiska problem, våld och missbruk. De som drabbas mest är ungdomar, flyktingar, invandrare, äldre personer över 70 år samt hbtq-personer. Sjuksköterskan är den som, i vårdsituationen, står närmast patienten och har möjlighet att ingripa och förhindra suicid. För att detta ska vara möjligt behöver en vårdande relation mellan sjuksköterskan och patienten upprätthållas. Detta ställer krav på sjuksköterskans medvetenhet om sina upplevelser och attityder gentemot den suicidnära patienten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i möte med suicidala patienter i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med Friberg (2012). Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga studier från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE, PubMed, Psycinfo samt en manuell sökning. Sökorden Nurses experiences, nurses, attitudes, suicide, suicidal patients, nurse attitude, suicide attempted, attitude of health personnell och self-harm användes i olika kombinationer för att få fram relevanta studier. Resultatets diskuterades mot Travelbees (1971) teori om mellanmänskliga relationer samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskornas upplevelser och attityder mot suicidala patienter varierade mellan positiva och negativa beroende på en rad olika faktorer. Sjuksköterskor med högre utbildning och erfarenhet av vård av suicidala patienter uppvisade positivare attityder och var säkra i sin roll och i den vård som de erbjöd patienten. Negativa förhållningssätt framkom främst bland äldre sjuksköterskor, de som hade fördomar eller utövade en viss religiös tro. Olika känslor i samband med att ha vårdat suicidala patienter har tagits upp, bland annat maktlöshet, oro, tvivel på sig själv och sina förmågor, frustration och rädsla. Även känslor av sympati och empati var ofta förekommande. Sjuksköterskor påpekade brister i kunskaper och färdigheter men även brist i organisation och ledning som påverkade vårdande. Diskussion: Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt begreppet vårdande har används som teoretisk referensram för att diskutera resultaten. Författarna har kommit fram till att det krävs mer omfattande utbildning för studenter och sjuksköterskor för att öka förståelse och eliminera de negativa upplevelser och attityder hos sjuksköterskan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5011 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Ngalima, Aline, Zaporozhets, Elena |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds