I detta arbete inventeras och undersöks retorikbegreppets användning i Svensk Juristtidnings 100-åriga historia. Arbetet använder sig av ett tredelat retoriskt begrepp (rhetorica studens, docens och utens) för att studera retorikbegreppets innebörd i olika tidsperioder. Arbetet lägger också fokus på hur slutanförandet i den svenska rättsprocessen har diskuterats. Anledningen bakom detta fokus är slutanförandets minimala rättsliga reglering, och genom detta en öppning för det retoriska. Slutanförandet – eller pläderingen som den också kallas – kan beskrivas som det sista yttrandet i rättegången för att övertala eller övertyga domarna. Exempel på frågor som diskuteras och besvaras i artiklarna är följande: hur har de svenska juristerna sett på retoriken? Är retorik/vältalighet något som bör finnas i rättsalen? Kan retoriken anses vara vetenskaplig? Behövs retoriken inom juridiken?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-295660 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Camitz Sarasalo, Jonas Simon |
| Publisher | Uppsala universitet, Avdelningen för retorik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds