I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33594 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Glavmo, Karin |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds