The purpose of the study has been to examine young people's experiences of the impact of unemployment on the individual. To answer the purpose of the study, two questions have been designed: How do young people feel that unemployment has affected them? How do young people experience that their surroundings' perceptions of unemployment affect their self-esteem? Based on a qualitative method, semi-structured interviews were conducted with six unemployed young people aged 19-24 who are enrolled in Stöd och matchning, which is a labor market measure within the Swedish Public Employment Service. The interviews were conducted between writer and informant remotely via Skype due to the current pandemic. The methodological approach used is phenomenography. The phenomenographic approach is used in the study because the focus of the study has been to examine young people's experiences. The material was then analyzed based on the study's theoretical starting points: Symbolic interactionism and Goffman's concept of stigma. The results have shown that unemployment affects social life, among other things in terms of feeling a community. The study showed that the unemployed feel distancing themselves from social contexts, exclusion from society, change in everyday life and limitations of social relationships. The results show that unemployment has a negative impact on young people. The consequences of unemployment show poorer self-esteem, exclusion, distancing, feelings of shame, stigma, lack of routines and a non-social community. The results have also shown that the majority of young people's self-esteem is affected by the idea of the environment, because unemployment is negatively conditioned in society. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshetens påverkan på individen. För att besvara syftet har två frågeställningar utformats: Hur upplever ungdomarna att arbetslösheten påverkat dem? Hur upplever ungdomarna att omgivningens föreställningar kring arbetslöshet påverkar deras självkänsla? Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex arbetslösa ungdomar i åldrarna 19-24 år som är inskrivna på Stöd och matchning som är en arbetsmarknadsåtgärd inom Arbetsförmedlingen. Intervjuerna genomfördes mellan skribent och informant på distans via Skype på grund av rådande pandemi. Den metodologiska metodansatsen som använts är fenomenografi. Den fenomenografiska ansatsen används i studien eftersom studiens fokus har varit att undersöka ungdomars upplevelser. Materialet har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: Symbolisk interaktionism och Goffmans begrepp stigma. Resultatet har visat att arbetslösheten påverkar det sociala livet bland annat vad gäller att känna en gemenskap. I studien framkom det att de arbetslösa känner distansering av socialasammanhang, exludering från samhället, förändring i vardagen och begränsningar av sociala relationer. Resultatet visar att arbetslösheten har en negativ påverkan på ungdomarna. Konsekvenserna av arbetslösheten visar på sämre självkänsla, utanförskap, distansering, känsla av skam, stigmatisering, brist på rutiner samt en icke social gemenskap. Resultatet har även visat att majoriteten av ungdomarnas självkänsla påverkas av omgivningens föreställningar, eftersom arbetslöshet är negativt betingat i samhället.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-445278 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lahdo, Ninwa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.017 seconds