Transportföretagens primära aktiviteter är de fysiska godsförflyttningarna mellan godsavsändare och godsmottagare samt det tillhörande informationsflödet. Integrationen mellan dessa aktiviteter är en av de kritiska framgångsfaktorerna för transportföretagen. För att transportföretagen ska erhålla en effektiv verksamhet måste flödena, material-, information, resurs och kapitalflöde beaktas både enskilt men också som helhet. Det finns idag ett flertal digitala verktyg för transportledare att nyttja för en lönsam transportlogistik. För att lyckas med en effektiv och konkurrenskraftig transportledning är digitala verktyg en nödvändighet. Det finns företag som redan genomfört satsningar och implementerat digitala arbetssätt, men utvecklingen kvarstår främst för många små och medelstora åkeriföretag. Samtidigt som konkurrensen inom branschen tätnar har transportsektorn identifierats som en av samhällets största miljöproblem. Kundernas medvetenhet ökar, andelen lagar och restriktioner som kopplas till miljö blir allt fler. Regeringen har en ambitiös målbild kring reduceringen av växthusgasutsläppen till år 2030. Den största förbättringspotentialen för minskad klimatpåverkan bedöms finnas inom transportplanering. Oavsett vilken strategi som används för att förbättra företagets interna och externa miljöpåverkan kan ett utvecklat IT-system underlätta genomförandet av strategin. Dagens marknad domineras av standardsystem med syftet att förenkla, planera och stödja verksamheten. Ett användbart IT-system kräver en tydlig bild av den aktuella verksamheten och deras krav på systemet. För att erhålla denna bild har författarna genom intervjuer och observationer kartlagt fallföretagets nuläge och börläge med hjälp av flödesteori. Studien visade att transportledningen karakteriseras av ett manuellt arbete med handskrivna papper, Excel och många telefonsamtal. Efter implementering av ett IT-system kommer fallföretaget erhålla digitala verktyg för att effektivisera och optimera transportledarens dagliga planering och därigenom effektivisera arbetet. Små och medelstora företag behöver utveckla en metod för urval av rätt systemstöd och implementering vid en digitalisering av transportledningsprocessen. Vidare i studien har en kravspecifikation utvecklats för tillämpning vid en digitalisering av transportledningsprocessen. De framtagna funktionskraven har identifierats genom en litteraturstudie, processkartläggning samt intervjuer med systemanvändare och systemutvecklare. Kravspecifikationens funktionella krav redovisas med en tillhörande prioritering och belyser dess vikt vid en kommande upphandling. Ett utdrag av de funktioner som visade sig vara av hög prioritet är planeringsverktyg, GPS, kommunikationsverktyg och utbildning. De funktioner med låg prioritet som kan implementeras i ett senare skede är bland annat geografiskt informationssystem och funktioner för integrering av externa parter. Den genomförda studien påvisar att en investering av ett färdigt system från en systemleverantör är mer fördelaktig än att utveckla ett eget system, både ur ett kostnads- och tidsperspektiv. För att erhålla en effektiv implementering är det viktigt att hela verksamheten utbildas för att säkerställa en hög delaktighet. Vidare är det av vikt att företaget utser en IT-ansvarig som fångar upp de anställdas synpunkter och ansvarar för kommunikationen med systemleverantören.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-77151 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Norman, Evelina, Persson, Linnea |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds