The aim of this study is to deepen the knowledge about teachers’ attitudes towards aesthetic learning processes and how they, based on their perception of opportunities and obstacles, chose to include aesthetic elements in Swedish teaching. The study focused on the teachers’ perceptions, which means that the analysis of collected data material has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were used as a method to collect material. Eight active Swedish teachers working in grades 4-6 chose to participate in the study. They participated in individual digital interviews. The teachers in this study were positive about working with aesthetic learning processes, as it was seen as engaging and knowledge-enhancing for the students. However, the teachers’ own attitudes towards working aesthetically differed between the teachers. Some expressed that they enjoyed working aesthetically, while others felt greater uncertainty and ignorance within certain aesthetic forms of expression. Uncertainty was seen as an obstacle. Other perceived challenges were lack of time, lack of resources, assessment difficulties and that aesthetic activities were not prioritized. The result showed that the teachers would like increased access to resources and requested competence development in the area. The result revealed a connection between teachers’ knowledge of, interest in and application of aesthetic learning processes. / Syftet med denna studie var att fördjupa kunskaperna kring lärares inställning till estetiska lärprocesser samt hur de utifrån sin uppfattning om möjligheter och hinder valde att inkludera estetiska inslag i svenskundervisningen. Undersökningen fokuserade på lärares uppfattningar, vilket betyder att analysen av insamlat datamaterial har en fenomenografisk ansats. För att samla in material användes semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta verksamma svensklärare som arbetar i årskurs 4–6 valde att delta i studien och deltagandet skedde genom enskilda digitala intervjuer. Lärarna i studien var positivt inställda till att arbeta med estetiska lärprocesser, då det sågs som engagerande och kunskapsstärkande för eleverna. Lärarnas egen inställning till att arbeta estetiskt skilde sig dock mellan lärarna. Några uttryckte att de tyckte mycket om att själva arbeta estetiskt medan andra kände större osäkerhet och okunskap inom vissa estetiska uttrycksformer. Osäkerheten sågs som ett hinder. Andra upplevda utmaningar var brist på tid, brist på resurser, bedömningssvårigheter och att estetisk verksamhet inte prioriterades. Resultatet visade att lärarna önskade ökad tillgång till resurser samt efterfrågade kompetensutveckling inom området. I studien framkom ett samband mellan lärarnas kunskap kring, intresse för och tillämpning av estetiska lärprocesser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84416 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fagerberg, Martha |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds