Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna. Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet. Därefter har skillnader identifierats med Chi2-tester och variansanalys för några av variablerna rörande självskattad hälsa, stress, psykosociala faktorer samt traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I steg två har vi med bakgrundsfaktorer försökt justera dessa skillnader. Av de 19 variabler som har analyserats med linjär eller logistisk regression är det fem där bakgrundsfaktorerna förklarar skillnaderna mellan vårdcentralerna. Frapperande är att samtliga fem variabler har med den psykiska hälsan att göra, ingen av variablerna angående fysisk hälsa eller riskfaktorer har justerats. Efter justering för bakgrundsfaktorerna kvarstår skillnader för fyra variabler om psykisk hälsa, dessa är Tillit, Upplevelse av stress, Upplevelse av sömnkvalitet, Psykiskt välbefinnande. Även för samtliga tio riskfaktorer och mätvärden kvarstår skillnader, dessa är Puls, P-LDL-Kolesterol, Systoliskt blodtryck logaritmerad, Systoliskt blodtryck utan uteliggare, Diagnostiserad diabetes, Medicin för blodtryck de senaste två veckorna, Alkohol riskgrupper, Motion totalt, B-Hemoglobin, P-Glukos logaritmerad. Orsaker till dessa skillnader kan vi inte fastställa, men för mätdata kan mätfel vara en tänkbar anledning. I sista steget, steg tre, har vi tagit upp analysen ett plan till vårdcentralsnivå. Genom ekologisk korrelation har vi undersökt samband mellan inkomst och betaskattningar för vårdcentralerna när justeringar har gjorts för bakgrundsfaktorer. För variabeln Tillit har vi funnit ett positivt samband, där högre inkomst i ett område innebär generellt mer tillit. Dock avviker vårdcentralen i Ödeshög där man istället har en hög grad av tillit trots relativt låg inkomst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-12080 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Harrysdotter, Emeli, Nygren, Maria |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Institutionen för datavetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds