Detta examensarbete handlar om hur förskollärare resonerar om placering av tillgängligt och otillgängligt material i förskolan. studien är gjord på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuat fem förskollärare där varje intervju hölls individuellt. I studien används kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningar. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares resonemang om betydelsen av materials placering utifrån betydelsen av, barnens ålder, genus och rum. Den teoretiska utgångspunkten för studien är hämtat från ett socio–materiellt perspektiv.Resultatet visar att tillgänglighet av material är en viktig aspekt för förskollärare i förskolan. Förskollärarna påpekar samtidigt svårigheter med placering av vissa material Och menar att ”farligt” material som barnen kan skadas av och material som är till för äldre barn placeras högre upp på hyllorna. Placeringen av material beror därför både på ålder och säkerhet för barnen. Resultatet för val av placering utifrån genus visar att förskollärarna strävar för att material ska placeras utan genusinriktning. Resultatet för rummets betydelse för val av placering av material visar att det material förskollärare väljer att ha framme är det ”rumsrena” materialet som är papper, kritor, spel, pussel, små bilar, konstruktionsmaterial som klossar, lego, dockvrå utrustning och utklädningskläder. Andra orsaker till att allt material inte kan vara tillgängligt handlar till exempel om avdelningens utrymme.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30174 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Persson, Hanna, Menghesteab, Johann |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds