Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjligheter och hinder personalen såg för ett genomförande var också en frågeställning. Utfallsrummet avseende möjligheter utgjordes av två beskrivningskategorier: gynnsam organisation samt nätverk familj-skola-andra aktörer. Även två beskrivningskategorier avseende hinder framträdde: Bristande förståelse för ASD och/eller stöd kring ASD på olika nivåer samt fokus på övergångar saknas på organisations- och systemnivå. När det inbördes förhållandet mellan utfallsrummen analyserades identifierades olika former av stöd och incitament som faktorer med generellt inflytande. / Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were identified. No active work with transition strategies was practically implemented, ad hoc solutions and systematic implementation. Another point of research was what staff identified as possibilities and obstacles for implementation. Two descriptive categories concerning the informants’ perceptions of possibilities were identified: favourable organisation and an established network consisting of family, school and other adequate providers. Two descriptive categories concerning obstacles appeared as discouraging: comprehension for ASD and/or support for ASD on different levels was inadequate and lack of focus on transition on an organisational and systemic level. When the internal relationships between the outcome spaces were analysed, different forms of support and incentives were identified as factors with general influence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-202492 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Carlberg, Daniel |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds