Ulveklint, Mikael (2022). Uppdelning av tal - vilken kunskap är det som mäts?Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas bidra med större förståelse för hur elevers kunskap om tal i talområdet 0-20 kan beskrivas och förstås. Studien utgår från elevers lösningar vid uppgifter med uppdelning av tal som de också möter i Skolverkets (2022b) skriftliga bedömningsstöd. Syftet är att visa på kritiska aspekter i elevers förståelse baserat på hur de löser uppdelningar av tal i triadmodellen (Figur 1 s.11). Vidare analyseras elevernas förståelse utifrån kvalitativa och kvantitativa aspekter i förhållande till utfallet på uppgifterna de löst. Studiens frågeställningar är: - Hur uppfattar elever triadmodellen för uppdelning av tal? - Hur skiljer sig elevernas förståelse åt? - På vilket sätt speglas elevernas förståelse för tal i deras resultat? Inspiration i en fenomenografisk ansats användes som grund i planering och genomförande av såväl insamling av empiri som ramverk för analysförfarande. Vid sidan om fenomenografin tar studien också avstamp i Baroodys (2006) teoretiska beskrivning av aritmetisk utveckling enligt the number sense view. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 elever i årskurs 2. Under intervjuerna genomförde eleverna 16 uppgifter med uppdelning av tal. Elevernas svar på uppgifterna följdes upp med frågor kring deras tillvägagångssätt. Svaren på uppgifterna analyserades tillsammans med elevernas utsagor i förhållande till tidigare forskning om konceptuell talförståelse. Konceptuell talförståelse är ett samlande begrepp för att beskriva förståelse för tal genom hantering av kommutativa lagen, inversa samband och associativa lagen. Analysen mynnade ut i ett tvådimensionellt kategorisystem som beskriver skillnader i elevers kunskaper om tal i talområdet 0-20.Studien visar på att kunskap om uppdelning av tal behöver beskrivas både utifrån kvantitativa och kvalitativa aspekter. Mängden automatiserad talfakta är viktig men otillräcklig om den inte byggs på konceptuell talförståelse. Analysen synliggör även hur endast skriftliga elevsvar är otillräckligt för att visa vilken kunskap eleverna besitter. Triadmodellen har framför allt potential som verktyg vid träning och stöd då eleven går från konkret till abstrakt. Kategorisystemet har vidare potential som verktyg i specialpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers kunskapsbild och planera strukturerade insatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52268 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ulveklint, Mikael |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds