Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors. We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’? Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city. / Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer. I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv? Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-1128 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Bokedal, Ellinor, Nilsson, Jenny |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för kommunikation, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds