The Swedish homeownership market has had its ups and downs over the years with rising and falling prices and supply. What has remained unchanged is the difficulty of entering the market and buying a home, especially as a young adult. Therefore, proposals for measures aimed at improving the challenges surrounding market entry have been put forward, but despite that, the situation has not improved. Thus, the aim of the study was to explore what measures and solutions have been developed in Sweden between the years of 2000 and 2024 that make it easier for young adults who are first-time homebuyers to enter the homeownership market. The consequences of the proposed measures were then clarified in order to determine their effects in the housing market if implemented. Based on this, the study identified potential gaps and suggested additional measures that are needed to better support market entry for this group. The existing literature highlights the increasing difficulty that young adults face when trying to enter the homeownership market, which is due to factors such as limited supply, high housing prices, low incomes, and stringent loan requirements. Prospect theory, housing economics, and moral hazard provided a framework for understanding the decision-making processes of first-time buyers and the potential risks associated with government interventions. The chosen method was semi-structured interviews, conducted with experts from relevant authorities and companies, as well as with first-time homebuyers. This approach allowed for an in-depth exploration of the participants' perspectives on the proposed measures, their effects, and the need for additional ones. The conclusions were that between 2000 and 2024 the proposed measures consisted of the start loan, raising the mortgage cap, adjusting the amortization requirements, co-ownership, acquisition guarantee, and subsidized housing savings. The findings suggested that measures aimed at easing loan requirements are likely to increase demand for housing, potentially leading to higher housing prices if there is no corresponding increase in supply. Also, measures that increase the accessibility to loans may lead to higher indebtedness and financial vulnerability, but at the same time may act as short-term solutions and enable first-time buyers to enter the market by reducing upfront costs. Hence, there is a need for policies that increase housing supply and, in turn, lower the housing prices and increase access to the market. There is also a demand for individualized amortization requirements and flexible credit assessments for first-time buyers, as well as long-term solutions like subsidized savings. / Den svenska bostadsmarknaden har haft sina upp- och nedgångar genom åren med stigande och fallande priser och utbud. Det som har förblivit oförändrat är svårigheten att komma in på marknaden och köpa sin första bostad, särskilt som ung vuxen. Därför har förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utmaningarna kring marknadsinträde lagts fram, men trots detta har situationen inte förbättrats. Syftet med studien var därför att undersöka vilka åtgärder och lösningar som har tagits fram i Sverige mellan åren 2000 och 2024 som syftar till att göra det enklare för unga vuxna som är förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Sedan klargjordes konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för att kunna avgöra deras effekter på bostadsmarknaden om de implementeras. Baserat på detta identifierade studien potentiella luckor och föreslog ytterligare åtgärder som behövs för att bättre stödja marknadsinträde för denna grupp. Den befintliga litteraturen belyser den ökande svårigheten som unga vuxna möter när de försöker ta sig in på bostadsmarknaden, vilket beror på faktorer som begränsat utbud, höga bostadspriser, låga inkomster och strikta lånekrav. Prospektteori, bostadsekonomi och moralisk risk gav ett ramverk för att förstå förstagångsköparnas beslutsprocesser och de potentiella riskerna med statliga ingripanden. Den valda metoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med experter från relevanta myndigheter och företag, samt med förstagångsköpare. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en djupgående utforskning av deltagarnas perspektiv på de föreslagna åtgärderna, deras effekter och behovet av ytterligare åtgärder. Slutsatserna var att de föreslagna åtgärderna mellan 2000 och 2024 bestod av startlånet, höjning av bolånetaket, justering av amorteringskraven, samägande, förvärvsgarantin och subventionerat bosparande. Resultaten tyder på att åtgärder som syftar till att lätta på lånekraven sannolikt kommer att öka efterfrågan på bostäder, vilket potentiellt kan leda till högre bostadspriser om det inte sker en motsvarande ökning av utbudet. Åtgärder som ökar tillgängligheten till lån kan också leda till högre skuldsättning och finansiell sårbarhet, men kan samtidigt fungera som kortsiktiga lösningar och möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på marknaden genom att sänka de initiala kostnaderna. Därav behövs en politik som ökar bostadsutbudet och i sin tur sänker bostadspriserna och ökar tillgången till marknaden. Det finns också efterfrågan för individbaserade amorteringskrav och flexibla kreditbedömningar för förstagångsköpare, samt långsiktiga lösningar som subventionerat sparande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-348719 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Nisic, Alina |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 24485 |
Page generated in 0.0021 seconds