Urbana miljöer växer globalt och en allt större andel av jordens befolkning är bosatta i urbana miljöer. Samtidigt lever vi idag i en tid där pågående klimatförändringar har förändrat och kommer fortsätta att förändra temperaturförhållanden globalt, framförallt i världens städer. En urban värmeö är ett område i en stad i vilken temperaturen är högre än omkringliggande landsbygd. Temperaturskillnaden mellan urbana områden i staden och rurala områden utanför staden är generellt som störst efter solnedgången då landsbygdsmiljön kyls av med en hastighet som överstiger den i stadsmiljön. Störst avvikelse iakttas således generellt nattetid under moln- och vindfria förhållanden. Fenomenet karaktäriseras av att staden som struktur inverkar på klimatet lokalt. Med staden som struktur menas bland annat stadens och byggnaders geometri, men även förändringar av vindens rörelsemönster och verkan i staden. Vidare påverkar även en ökad absorption av solstrålning, till följd av multireflektion eller en hög andel hårdgjorda ytor, temperaturen i staden. Dessutom leder stadens struktur ofta till en minskning av sensibel värmeöverföring ut ur staden på grund av att byggnader, framförallt i en tät bebyggelse eller byggnadsstruktur, hindrar den långvågiga strålningen att fritt kunna stiga upp i atmosfären. Strålningen bibehålls på så sätt i staden. Valet av byggnadsmaterial i staden, som generellt innehar låga albedo, bidrar också till att energi från solstrålning lagras i staden under dagen och avges under natten, något som i sin tur bidrar till en uppvärmning i staden. I tillägg bidrar antropogena verksamheter i staden, såsom exempelvis uppvärmning av byggnader, spillvärme från desamma samt förbränning av fossila bränslen, till en uppvärmning av luften i staden. Allt högre temperaturer i världens städer är av intresse att studera då det kan påverka människorna som lever i städerna negativt. Då studier om framtidens klimat pekar på att värmeböljor kommer att bli mer intensiva och utdragna men också förekomma med en ökad frekvens, kommer också risken för att människor drabbas av värmerelaterade åkommor att öka, detta då antalet dödsfall kopplat till värmeslag, värmestress eller likartade hälsobesvär ökar i takt med temperaturen. Åtgärder för att kyla luften i urbana miljöer och minska intensiteten av den urbana värmeön kan bland annat vara att implementera fler grön- och blåstrukturer i stadsmiljön, men också överväga vilka typer av byggnadsmaterial och färgval som används i staden, för att försöka höja albedovärdet i staden och på så sätt öka reflektionen av inkommande solstrålning. Då temperaturen i staden Norrköping, enligt rådande klimatforskning, förväntas bli högre i framtiden är det av relevans, inte minst ur ett hälsoperspektiv, att uppmärksamma och beakta frågan. Idag finns det dock en brist på studier om urbana värmeöar i mellanstora svenska städer, som är lokaliserade i en region som kan komma att drabbas av betydligt fler värmeböljor i framtiden, och en stadsstorlek där en stor andel av den svenska befolkningen bor. Med ovanstående som bakgrund har fältmätningar och analyser i GIS utförts för att undersöka den urbana värmeön i Norrköping utifrån dagens klimat men också utifrån olika framtida klimat- och stadssutvecklingsscenarier. Det finns idag en tydlig urban värmeö i Norrköping, utifrån fältmätningar under fem veckor under våren 2017, med en temperaturskillnad på mellan 3,44 och 5,64 °C i de urbana miljöerna gentemot referenslokalen i en rural miljö. Den urbana värmeön kan dessutom komma att öka dels i utbredning, dels i intensitet om staden utvecklas och förtätas på ett sätt där olika byggnadsstrukturers inverkan på temperaturen inte tas i beaktning. / Urban environments grow globally, and an increasing proportion of the world's population resides in urbanized areas. At the same time, the ongoing climate change has changed and will continue to change global temperature conditions, especially in the world's cities. An urban heat island is an area in a city in which the temperature is higher than the surrounding countryside. The temperature difference between urban and rural areas is generally greatest after sunset when the rural areas are cooled at a higher speed than the urban environment. The biggest deviation is thus generally observed at night during clear and calm weather conditions. The phenomenon is characterized by how structures in the city, inter alia, the geometry of the city and buildings, but also changes in the wind patterns affect the climate locally. Higher temperatures in the cities globally are of interest to study as it may adversely affect the growing number of people living in cities. As studies of the climate of the future indicate that heat waves will become more intense and elongated but also occur with an increased frequency, the risk of people suffering from heat related disorders will also increase, as the number of deaths associated with heat stress or similar health concerns correlates with an increase in temperature. Measures to cool the air in urban environments and reduce the intensity of urban warming can include implementing more green and blue structures in the urban environment, but also considering the types of building materials and color choices used in the city in order to try increasing the albedo value, and thus increase the reflection of incoming solar radiation. As the temperature in the city of Norrköping, according to prevailing climate research, is expected to be higher in the future, it is of relevance, especially from a health perspective, to pay attention to and consider the issue of urban heat islands. Today, however, there is a lack of studies on urban heat islands in medium-sized Swedish cities, which are located in a region that may be affected by significantly more heat waves in the future, and a city size in which a large proportion of the Swedish population lives. On that basis, field measurements and analyzes in GIS have been conducted to try and visualize the urban heat island in Norrköping based on today's climate, but also from different future climate and urban development scenarios. There is today a visible urban heat island in Norrköping, based on field measurements during five weeks in the spring of 2017. In addition, the urban heat island may increase in both size and intensity if the city develops and densifies in a manner that does not take into account the influence that different types of building structures have on the temperature.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-161282 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Salmijärvi, Robert |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds