Covid-19 pandemin är en kris som Sverige har stått inför i ett och ett halvt år och som fortfarande pågår i samhället. Till följd av pandemin upprättades restriktioner och allmänna råd för hur människorna i samhället ska förhålla sig för att kunna minska smittspridning på bästa sätt. Människans beteende har förändrats under krisen och om det är det ”nya normala” som kommer hålla i sig i framtiden är en ovisshet många samhällsplanerare står inför. Krishanteringen är ett viktigt underlag för planeraren att ta hänsyn till och det är även viktigt att vara lyhörd inför samhällsförändringen som sker under kort tid men som även kan bidra med stora konsekvenser på lång sikt. Pandemins påverkan kan ha en effekt på hur staden efter detta konstrueras och på så sätt skapas bra motståndskraft och robusthet i staden inför nästkommande pandemi. Studien undersöker hur dessa lärdomar bör ses över i kommande planering och vad som krävs för en stad att vara förberedd på nästkommande pandemi. Teorin som används i studien har varit till grund för arbetet som stått i relation till syftet. Studiens syfte är att belysa hur Karlstad Kommun och andra planeringsaktörer arbetar med pandemifrågor med anledning av Covid-19. Det har även undersökts hur den fysiska planeringen påverkas av Covid-19 pandemin. Vetenskap som har varit under grundbegreppen krishantering, pandemi och urban planering har varit större fokus på i teoridelen. Studiens frågeställningar och syfte besvaras av studiens forskningsdesign som har bestått av fallstudie. Kvalitativa intervjuer har varit den insamling av data som studien empiriska del innehåller. Intervjupersonerna representerar Karlstad kommun, MSB samt länsstyrelsen. Studiens slutsatser visar kortfattat att de undersökta aktörerna arbetar något olika med de frågor som rör pandemin men det som framkommer som gemensamt är att samordning är centralt. Den urbana planeringen tycks inte i dagsläget ha förändrats något till följd av Covid-19 pandemin. Dock framkommer det att vissa trender i människors beteende som hade påbörjats innan pandemin har förstärkts under pandemin. Exempel på detta är mer friluftsliv och att arbeta hemifrån. Inför framtida planering bör de kunskaper som framkommit, tas med för att kunna hantera nästa pandemi på bästa möjliga sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85326 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nord, Kimberly, Johansson, Victoria |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds