Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har någon betydelse för verksamheten och hur det påverkar personalens arbete i fritidshemmet ur såväl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning där sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmässig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. Några resultat som redovisas i studien är hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. Något som också påvisas är hur fritidspedagoger har svårt att stänga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lägre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes låga status. En slutsats som dragits av studien är att fritidspedagoger måste och förväntas ta ett större ansvar för att bedriva verksamheten när de arbetar med outbildadpersonal. En annan slutsats som dragits är att en verksamhet med högskoleutbildad personalförväntas vara en verksamhet med hög kvalitet där arbete utförs i enlighet med fritidshemmetsuppdrag och där barns lärande och utveckling ställs i fokus.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-104086 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Löfgren, Mimmi, Dackenberg Hedmark, Tobias |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds