I denna uppsats presenteras en studie med tre fokusområden. -Hur tre utbildningsreformer påverkat fritidshemmets undervisning och/eller fritidshemslärarens yrkesprofession. Syftet med studien är att belysa hur yrkesrollen fritidshemslärare förändrats utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv genom införandet av tre olika utbildningsreformer. Genom studiens frågeställning undersöks vilket sätt dessa förändringar samt införandet av reformerna kan ha påverkat yrkesrollen. Den metod som används i denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer. I avsnittet tidigare forskning presenteras fyra studier med koppling till kommunaliseringen, läroplansreformen samt yrkesidentitet och nya benämningen ”lärare i fritidshem”. Studiens teoribildning bygger på Guthrie och Koppichs samt Dauns tolkningar av teorier kring utbildningsreformer. I slutresultatet kategoriseras det empiriska materialet under teman som yrkesrollen, status samt samordning. Varje tema analyseras utifrån begrepp som ingår i det teoretiska utgångspunkterna. Utifrån det empiriska materialet går de att se att reformerna haft en viss inverkan på yrkesrollen. Det framkommer också att respondenterna har haft svårigheter att beskriva hur deras yrkesroll har påverkats - vilket också beskrivs i den slutliga diskussionen. / In this essay, a study with three focus areas is presented. -How three educational reforms have affected the after-school centre's teaching and/or the after-school centre teacher's profession. The purpose of the study is to shed light on how the professional role of after-school teachers has changed from a historical and political perspective through the introduction of three different educational reforms. The study's question examines the way in which these changes and the introduction of the reforms may have affected the professional role. The method described in this essay is a qualitative study in the form of interviews. In the section previous research, four studies are presented in connection with communalisation, the curriculum reform and professional identity and the new term "teachers in after-school centres". The study's theory formation is based on Guthrie and Koppich's along with Daun's interpretations of theories about educational reforms. In the end result, the empirical material is categorized under themes such as professional role, status and coordination. Each theme is analyzed on the basis of concepts that are included in the theoretical starting points. Based on the empirical material, it can be seen that the reforms have had a certain impact on the professional role. It also appears that the respondents have had difficulty describing how their professional role has been affected - which is also described in the final discussion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-43793 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Claesson Zsuppán, Josephine, Bengtsson, Malin |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0041 seconds