Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-41824 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Erbek, Zeynep, Tarach, Hannes |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0766 seconds