Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60054 |
Date | January 2023 |
Creators | Törnquist, Klara |
Publisher | Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds