Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan elevers förväntade språkutveckling och läroböckers språkliga komplexitet från grundskola till gymnasienivå. Uppsatsen tar avstamp i Skolverkets lärandemål och forskning om hur elever utvecklar sitt språk. I undersökningen jämförs representativa texter från två olika läroböcker i svenska, dels från grundskolans år 9, dels från svenska 2 på gymnasienivå. Parametrarna som undersöks är LIX-värde, nominalkvot, fundamentslängd och -variation och slutligen bisatstyper och -frekvens. Sammantaget ger dessa olika mått en god grund för att analysera den språkliga komplexiteten. Resultaten påvisar att det finns ett visst mått av skillnad i den språkliga komplexiteten som påverkar läsbarheten mellan årskurserna. Både lärobokstexternas LIX-värde och nominalkvot motsvarar i stort varandra, med undantag för genomsnittlig meningslängd, vari gymnasietexternas meningslängd överskrider grundskolans dito. Bisatsfrekvenserna, det vill säga fördelningen av bisatstyper, och fundamentslängd skiljer sig åt mellan årskurserna. Slutsatsen beträffande graden av språklig komplexitet för texterna är att det finns en viss progression från den lägre årskursen till den högre. Enligt gängse forskning styrks elevernas förmåga att skriva svårare texter genom konsumtion av lärobokstexter som både är språkligt något mer komplexa och längre, vilket läroplanen föreskriver.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-201804 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Sjövall, Moritz |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0108 seconds