Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen. Det ledde fram till forskningsfrågan; Vilka faktorer påverkar revisorns väsentlighetsbedömning? I studien inkluderades följande bakgrundsfaktorer; byrå- och kontorsstorlek, kön och erfarenhet. Syftet med studien var att försöka identifiera samband mellan väsentlighetsbedömningen och bakgrundsfaktorerna. Det undersöktes med hjälp av ett flertal kvantitativa och kvalitativa faktorer. Det teoretiska ramverket inleds med en övergripande beskrivning av ämnet revision. Därefter presenterades väsentlighetsbedömning samt de kvantitativa och kvalitativa faktorerna som påverkar bedömningen. Slutligen följer en genomgång av tidigare studier rörande bakgrundsfaktorerna. Utifrån teorierna om bakgrundsfaktorerna härleddes ett antal hypoteser som riktades mot att revisorerna sätter ett lägre väsentlighetsbelopp. En hypotes, rörande erfarenhet, riktades dock i motsatt riktning. Studien genomfördes utifrån revisorernas perspektiv vilket medförde att populationen som undersöktes var påskrivande revisorer i Sverige. En kvantitativ undersökning utfördes då en webbenkät distribuerades via e-postmeddelande till samtliga påskrivande revisorer i Sverige som uppgett sin e-postadress till Revisionsnämnden. 644 påskrivande revisorer besvarade enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 16,25 % av populationen. Materialet bearbetades i Excel och SPSS. Med hjälp av binär logistisk regression, multipel linjär regression och t-test undersöktes eventuella samband mellan bakgrundsfaktorerna och väsentlighetsbedömningen. Undersökningen inkluderade även hur de kvalitativa faktorerna påverkar revisorerna i väsentlighetsbedömningen. Utöver det prövades även hur revisorerna använde sig av baser för beräkningen av väsentlighetsnivån. Resultatet visade att revisorerna i stor utsträckning tog hänsyn till de förutsättningar som deras klienter har. Det tyder på att svenska revisorer har intressenterna i åtanke när de beräknar väsentlighetsnivån. I studien hittades några samband som tyder på att revisorerna till viss del påverkas av olika kvalitativa faktorer vid väsentlighetsbedömning. Resultaten rörande de olika bakgrundsfaktorerna var varierande och ibland motsägelsefulla i förhållande till tidigare forskning. Det hittades inte tillräckligt med empiriskt stöd för att kunna anta någon av hypoteserna. Skillnaderna beror kanske inte på bakgrundsfaktorer istället har revisorerna olika precision i tillämpningen. Resultatet indikerar att revisorer som arbetar på byråer och kontor av varierande storlek agerar olika i väsentlighetsbedömningen. Det kan delvis förklaras med att de har varierande klienter och uppdrag. Att revisionskåren i övrigt har ett liknande tänk kring väsentlighetsbedömningen kan rimligen antas bero på den harmonisering inom branschen som ISA eftersträvar. Alternativt är befintliga standarder inte lika diffusa som trott. Etablerad praxis gör kanske att revisorerna förhåller sig på ett liknande sätt till de kvalitativa faktorerna. Förslag på vidare forskning blev att utifrån studiens resultat se var skillnader kan finnas och därifrån göra en djupare analys.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-57452 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Eriksson, Mia, Bäckman, Ulrika |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds