Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision. En viktig del vid väsentlighetsbedömningen är att revisorn ska bedöma ett väsentlighetstal samt vilka poster som ska granskas. Väsentlighetstalet är det sammanlagda beloppsfel som revisorn kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Tidigare forskning visar att flera företagsspecifika faktorer påverkar revisorns bedömning av väsentlighetstal. Forskningen visar även att stora revisionsbyråer ofta sätter ett lägre väsentlighetstal än små revisionsbyråer. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med deduktiv[D1] ansats. För att kunna skriva empirin har vi samlat information genom intervjuer med sex respondenter, tre respondenter från Big 4-byråer samt tre respondenter från icke Big 4-byråer. För att få uttömmande svar valde vi att föra öppna intervjuer med respondenterna. Vi har även låtit respondenterna genomföra två case med två fiktiva företag för att få exempel på hur väsentlighetsbedömning sker i praktiken. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns utrymme för egna tolkningar kan vara både positivt och negativt. Då det är olika faktorer som påverkar bedömningen vid revisionen av olika klienter är det viktigt att revisorn använder professionellt omdöme för sina bedömningar. Dock kan vi se tendenser på att det kan finnas för mycket utrymme för eget tyckande. Revisionskvalitén kan bli lidande då revisorer har olika preferenser och tolkar de finansiella rapporter[D2] på olika sätt. Vi har även kommit fram till att samtliga respondenters revisionsbyråer har färdiga mallar för att beräkna väsentlighetstalet men det är dock upp till revisorn att använda sitt professionella omdöme för att välja det slutgiltiga väsentlighetstalet. Casen visar att det skiljer sig mellan revisorerna vid väsentlighetsbedömningen, det vill säga vilka poster som revisorn anser innehåller hög risk. Casen visar även att det skiljer sig även mellan revisorerna hur de räknar fram väsentlighetstalet. / Materiality is the base of all audits and is controlling all the decisions that the auditor makes. Materiality is theoretical well defined but when there are only guidelines there’s a lot of space for the auditors own judgments. When auditors must make their own decisions it can lead to different judgments because auditors got different preferences. Different preferences can lead to different judgments which can lead to problems. With this problem we concluded that our issue would be based on the differences and similarities which can occur when the auditor is making materiality judgments. An important part of the materiality judgment is the materiality level. The materiality level is the total amount of faults that the auditor can approve without deliver an audit report without remarks. Previous research shows that the auditor’s decisions are affected by several business specific factors. Research also shows that big audit firms often choose a higher materiality level then smaller audit firms. To achieve the purpose of this paper we made a qualitative research with inductive approach. To be able to write the empirical material we made interviews with six auditors, three auditors from Big 4-firms and three auditor from non Big 4-firms. To get complete answers we held open questions. To get practical examples of materiality levels we’ve let the auditors conduct two case studies with two fictitious companies. Our conclusions shows that the auditors space for own judgment is both positive and negative. It’s important that the auditor uses professional judgment when auditing because it’s different factors affecting different firms. However, we can see trends that shows that the auditors space for own judgments are too big. The audit quality may suffer when the auditors have different preferences. We also concluded that all auditors firms have templates when they’re producing the materiality level but it’s important that the auditor uses her/his professional judgment too. The case studies show that it differs between auditors when they’re making materiality judgments. It differs both when the auditors choosing materiality accounts to audit and when they’re preparing the materiality level.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-17875 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Karlsson, Karl, Andersson, Mattias |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0012 seconds