There are many definitions of historical consciousness. This essay uses the definition where the focus is on the ability to see connections between past, present and future. The aim of the essay was to design two different teaching methods to use when teaching about historical consciousness and to explore how they affect the students’ performances at the examination. The analysis was also open to discuss in what way other factors can have affected the results of the experiment. For this reason, the study has an experimental design. Two classes where taught using two different teaching methods and were later tested on their ability to see and explain connections between past, present and future. The first method is the more traditional teaching method consisting of lectures and the other method is based on variation theory and consists mostly of group discussions. The experiment was done twice so that each class was able to try both teaching methods. The results showed that the teaching method does not affect the students’ performances to any great extent. It did show, though, that the more traditional teaching method could lead to greater variation in the contents of the students’ answers but to less variation between Rüsen’s four types of historical consciousness. Furthermore, the results showed that one of the other main factors that affect students’ performances could be the historical period that the students are working with and are tested on. However, these results would need further studies to confirm whether this is in fact the case. / Det finns många olika definitioner av historiemedvetande. Denna undersökning utgår från definitionen som fokuserar på förmågan att se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. Syftet med uppsatsen var att designa två olika undervisningsmetoder och utföra ett experiment för att undersöka hur elevers prestationer påverkas vid ett examinerande moment som testar deras förmåga att uttrycka sitt historiemedvetande. Analysen av studien var även öppen för att diskutera hur andra faktorer kan ha påverkat utfallet av experimentet. Studien har därför en experimentell design. Två klasser undervisades med hjälp av två olika undervisningsmetoder och deras förmåga att se och förklara kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid testades sedan på ett examinerande moment. Den första metoden är den mer traditionella undervisningsmetoden som framförallt innefattar genomgångar medan den andra metoden är baserad på variationsteorin och främst består av gruppdiskussioner. Experimentet gjordes två gånger så att båda klasserna hade möjlighet att prova båda undervisningsmetoder. Resultatet visade att undervisningsmetoden inte hade någon avgörande påverkan på elevernas prestationer. Det visade dock att den mer traditionella undervisningen skulle kunna leda till en större innehållsmässig variation i elevernas svar men också till mindre variation mellan vilken av Rüsens fyra typer av historiemedvetande som svaret utgår från. Vidare visade resultatet att den andra största faktorn som påverkar elevernas prestationer kan vara det faktamässiga innehållet, med andra ord den historiska tidsepoken, som arbetsområdet behandlar och som eleverna därmed också testas på. Fler studier skulle dock behöva utföras för att bekräfta dessa resultat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-67524 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Högqvist, Marion |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds