Transparens på den finansiella marknaden finns för att marknadsaktörer ska ha möjlighet att se vilka finansiella instrument det handlas med, i vilken volym och till vilket pris. Transparensen bidrar till mer tillgänglig information och en effektivare marknad, där priset på instrumentet speglar dess faktiska värde. I den här uppsatsen behandlas EU-direktivet MiFID II och förordningen MiFIR. Syftet med MiFID II och MiFIR är att komplettera den tidigare transparensregleringen och dessutom verka för en enhetlig reglering på den europeiska finansiella marknaden. De flesta artiklarna angående transparens finns i MiFIR, vilka reglerar krav på transparens, men också undantag från transparens. Ett stort problem som finns på dagens finansiella marknad är att många transaktioner inte är föremål för transparens, utan görs i så kallade Dark Pools eller utanför handelsplatser. När handel sker i Dark Pools eller utanför en handelsplats är det svårt för marknadsaktörer att få tillgång till information om vilka och i vilken omfattning det handlas med instrumenten. Fördelen för de aktörer som handlar i Dark Pools och utanför en handelsplats är att de inte behöver exponera sina transaktioner och därmed inte heller dela med sig av eventuellt informationsövertag. Handel i Dark Pools och utanför handelsplatser är dessutom oftast billigare än handel på exempelvis börsen. Huvudsyftet med MiFID II och MiFIR är att, genom att begränsa handeln som sker i Dark Pools och utanför handelsplatser, öka transparensen på den finansiella marknaden. Trots detta visar lagstiftaren vikten av att väga andra intressen, som kan missgynnas av transparens, genom att införa flera olika undantag från transparenskraven. MiFID II och MiFIR träder i kraft först den 3 januari 2018, vilket gör det svårt att förutse regelverkets framtida följder. Det är först efter införandet av regelverket som vi kommer att se hur marknadsaktörerna reagerar på kraven och möjligheterna till undantagen. För att i uppsatsen kunna analysera en potentiell reaktion på den svenska finansiella marknaden, beaktas den svenska inställningen till tidigare transparensreglering. Vidare vägs fördelar med transparenskraven mot nackdelar och undantagens omfattning och utformning analyseras. Slutsatsen är att transparensreglerna kommer att öka transparensen på marknaden, i den mån att transparensen inte äventyrar den effektiva prisbildningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-141995 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Sandholm, Sanny, Wass, Maja |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds