Return to search

Facilitating leadership development with virtual reality : A qualitative analysis of the potential of virtual reality in leadership development / Att främja ledarskapsutveckling med virtuell verklighet

New technologies are continuously emerging, and as technology advances new applications are explored. One such application is in leadership development, an extension of leader development with a key differentiation being an inclusion of the collective as a dimension. Currently, organizations as well as their environment are increasing in complexity, emphasizing a requirement for better equipped leaders able to collectively face the consequential challenges incurred. Virtual reality is an emerging technology that has existed for some time, allowing both the hardware and software to become refined. This thesis explores the potential of this technology, i.e. virtual reality in a leadership development context, mapping out current uses and identifying potential areas for application. Furthermore, the thesis explores how virtual reality could be applied to enhance leadership development in organizations and what enablers and barriers this would entail. This was done by conducting a literature review and by gathering qualitative data, interviewing 6 researchers in the field and 5 practitioners from companies related to virtual reality and leadership development regarding their views and uses of this technology. The data was then utilized in two frameworks, the Dialogue map, categorizing methods of leadership development into 5 distinct categories, and the Multi-level perspective, defining three levels of a socio-technical system and the interactions between them. The findings of the thesis suggest that the technology indeed has potential in a leadership development context, with education and developmental relationships being the two most apparent areas of application of the technology. Furthermore, implementation of virtual reality in an organization should not replace existing leadership development methods such as instructor-led sessions or e-learning, but instead exist as a complement. Lastly, factors such as culture, demographics and the specific leadership development application should be considered. / Genom uppkomsten av ny teknologi uppstår även nya möjligheter för appliceringar av den. En sådan applicering är inom ledarskapsutveckling, vilket är en utökning av ledarutveckling som även inkluderar en kollektiv dimension. I nuläget genomgår både organisationer och det yttre landskapet en ökning i komplexitet, vilket har belyst ett ökat behov på mer kompetenta ledare som kollektivt kan hantera utmaningarna till följd av den ökade komplexiteten. Virtuell verklighet är en framväxande teknologi som har utvecklats både inom hårdvaran och mjukvaran den senaste tiden. Denna uppsats utforskar potentialen av denna teknologi inom ledarskapsutveckling genom att kartlägga nuvarande användningsområden och identifiera framtida områden lämpade för applicering av teknologin. Vidare utforskar studien hur virtuell verklighet kan appliceras i en organisation genom att se på vilka möjliggörare och barriärer detta skulle medföra. Detta gjordes genom utförandet av en litteraturanalys, samt genom att intervjua 6 forskare inom fältet och 5 utövare från företag relaterade till virtuell verklighet och ledarskapsutveckling angående deras uppfattning och användning av teknologin. Empirin var sedan utnyttjad inom två ramverk, nämligen Dialogue map för att kategorisera ledarskapsutveckling i 5 kategorier av processer, samt Multi-level perspective som definierar tre nivåer av ett socio-tekniska system, och beskriver interaktionen mellan nivåerna. Resultatet från uppsatsen föreslår att teknologin besitter potential inom ledarskapsutveckling, med kategorierna “education” och “developmental relationships” som de mest uppenbara appliceringarna av teknologin. Vidare borde inte implementeringen av virtuell verklighet ersätta nuvarande metoder för ledarskapsutveckling såsom lärarledda sessioner och e-lärande, utan komplettera dessa. Slutligen bör faktorer som kultur, demografi och specifik tillämpning övervägas.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-318260
Date January 2022
CreatorsBarriel, Jonatan, Witalis, Tomas
PublisherKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ITM-EX ; 2022:198

Page generated in 0.0023 seconds